Svensk

Jag har beställt två dalahästar. Förvisso inte i traditionellt orange, men ändå. Innebär det här att jag är en riktig utlandssvensk nu?

Språkunder

Min mamma har varit på besök i en vecka och åkte hem idag. Under tiden som hon har varit här har jag förundrats över min fantastiska dotter. Jag pratar ju alltid svenska med henne och jag vet att hon förstår det mesta men hennes huvudspråk är helt klart hebreiska. Hon svarar mig nästan alltid på hebreiska och jag får ständigt påminna henne om att prata svenska med mig.

Och så kommer mormor, som inte förstår ett jota av hebreiskan, hit och Ella bara gillar läget och börjar prata svenska istället. Ok, inte lika bra som hon pratar hebreiska och antagligen inte lika bra som en "helsvensk" 2,5-åring men ändå. Jag är så stolt att jag håller på att spricka.

Livsfarlig svensk mamma

När temperaturen kryper ned under 30 grader börjar genast alla israeler över 50 år att oroa sig över att barn och bebisar fryser. Och man tvekar inte att gå fram till vem som helst med en barnvagn och fråga varför deras barn inte har strumpor på sig när det är 28 grader ute. Eller kanske tycka att barnet nog borde ha en mössa på sig.

I söndags kväll var svärmor barnvakt medan jag och maken var på tangokurs (!) och när vi kom hem frågade jag så klart om allt gått bra. Jodå, fast Eitan hade vaknat upp och smågnällt lite vid två tillfällen. Svärmor visste inte riktigt varför men trodde att han kanske frös. Eitan var vid tillfället iklädd en pyjamas med långa ärmar och ben och det var 24 grader ute...

Idag var det dimma och lite huttrigt i luften. Fast enligt prognosen ska det bli 26-27 grader så Ella var klädd i t-shirt när vi gick till dagis. På vägen mötte vi en kvinna i 70-årsåldern med en barnvagn med en ordentligt påklädd flicka i. Mössa och täckjacka. Jag såg hur damen tittade på Ella och tänkte nog att hon måste frysa. Det var ju trots allt bara 22 grader.

Så om ni undrar varför mina barn ständigt är sjuka och har förfrusna tår och fingrar så beror det på att jag fortfarande är mer svensk än israel. Det spelar ingen roll att det är november, jag kommer inte att sätta på mina barn täckjacka när det är över 20 grader. Och då menar jag plusgrader.

Tvåspråkighet

Jag är verkligen helt fascinerad av det här med tvåspråkighet. Det funkar verkligen. Förvisso är ju mitt barn ett alldeles särdeles intelligent barn ;) så jag kanske inte ska förvänta sig något annat men jag är fortfarande fascinerad.

Bara hur barn tar till sig ett språk är ju häftigt. Jag ser verkligen hur Ella suger åt sig ny information, hur hon tittar på mina läppar när jag uttalar ett, för henne, nytt ord och hur hon sedan härmar det så gott det går. Men de där gångerna när hon verkligen visar att hon förstår båda språken är så otroligt coolt. Även fast det bara handlar om enstaka ord så håller jag nästan på att smälla av. Häromdagen pratade jag med min mamma på Skype och nämnde några nya ord som Ella börjat säga. Jag sa till exempel att "hon säger träd, fast på hebreiska" och så vände jag mig till Ella och sa: "vad heter träd på hebreiska?" och hon svarar självklart "ess" (ok, det heter ets men det lyckas hon bara säga ibland, det är tydligen lite svårt med "ts").

Ofta väljer hon att använda det språk vars ord är lättast att uttala medan vissa ord använder hon både på svenska och hebreiska (det gäller främst viktiga ord som pappa, tack, kiss och bajs...). Eftersom hon hänger med mig hela dagarna så är svenskan fortfarande det hon förstår mest av men de flesta vardagsgrejor spelar ingen roll vilket språk man säger det på.

Tvåspråkig

Ella har så smått börja säga ord. Ok, inte sådär jättetydligt men tillräckligt för att vi ska förstå. Ofta sägs det att barn som växer upp med fler än ett språk börjar prata lite senare än andra barn. själv tycker jag naturligtvis att Ella är supertidig men jag får väl erkänna att jag inte riktigt har koll på när barn brukar börja prata. Hur som helst är det lite roligt att se att hon säger saker både på hebreiska och svenska. Pappa har hon länge sagt både på hebreiska (abbA - betoning på sista A:et) och svenska. Mamma däremot enbart på svenska, inget "ima" inte.

Klocka säger hon t ex på svenska, k-ka (och pekar på klockan samtidigt) - och katt är kaa. Fjäril är däremot på hebreiska - pah-paa (parpar). Ballong låter mest som "Baloo" och kan vara svenska, hebreiska eller varför inte engelska. Lustigaste ordet är dock apa - som jag ju tycker att hon borde säga på svenska (eftersom hon både säger pappa och pah-paa) men då pappa gör en jätterolig imitation av hur en apa låter så har hon valt hebreiska för den istället - kåff. Fast istället för kåff säger hon keff vilket betyder just kul på hebreiska.

Svårt för språket?

Svenska är inget lätt språk. Just nu sitter jag och fnissar åt radiopratarens uttal av "Fångad av en stormvind". Han tyckte också att det var lite kul eftersom han upprepade det ett par gånger. Annars kan jag meddela att de har nått enorma höjder på den svenska musiken idag - Charlotte Perelli, A-Teens och, Leila K! Och herregud - nu spelar de Herreys! På engelska. Jag tror att jag måste slita upp Ella ur sängen så att hon får lära sig om sina svenska rötter. Svenska veckan på 88FM fortsätter...

Svensk musik

Sitter i soffan och skriver ett mail medan radion skvalar (de lovade två timmar utan Michael Jackson!). Jag sitter och sjunger med lite halvhjärtat i någon låt och inte förrän de börjar prata på hebreiska inser jag att de precis spelat en låt på svenska. Och klart oväntat val var det också.

*Update* De har svensk vecka på 88FM - för tillfället öser vi på med Army of Lovers "Crucify" där de passande nog sjunger om Jerusalem under påsk! Och vi har hört Alcazar, Cardigans och, så klart, Abba senaste timmen.

Massage

Igår fick jag en timmes massage. Svensk massage av en svensk kvinna. Och då syftar jag på massösen, att jag är svensk visste ni redan. Hur skönt som helst, hon hade hårda nypor, precis som det ska vara. Min svärmor har gått till henne en gång varannan vecka i flera år så det var lite kul att träffa henne och reda ut var min mamma egentligen bodde, och varifrån min släkt egentligen kommer ifrån, etc. 35 år hade hon bott i Israel. Ibland hade hon lite svårt att hitta de rätta svenska orden, men så kan jag nästan känna efter knappa tre år här. Mest fascinerande var nog ändå att på dessa 35 år hade hon varit på IKEA två gånger. En gång hade hon masserat de anställda där precis när de öppnat varuhuset, och en gång hade hon köpt ett skrivbord. Jag tror jag var på IKEA två gånger första månaden som jag bodde här...

Rappakalja

Idag i svenskbutiken på IKEA slängde jag upp en hel massa svenska matvaror (ok, godis då...) och det var väl knappast någon tvekan om att jag var svensk. Så kassören började prata engelska med mig. Precis som om turister skulle åka till IKEA och ladda upp med smörgåsgurka, Salta sillar och Ballerinakex!? Det borde ju vara en hyfsat stor chans att jag faktiskt pratade hebreiska. Så vad gjorde jag? Svarade honom på franska naturligtvis! Ha!

Finfrämmande

Igår hade jag och Ella finfrämmande. De flesta som kommer och hälsar på oss åker bil eller tåg hit. Men inte Sara och Joel inte, de flög privatplan. Lite finare... Så kan det vara när man har en man/pappa som är pilot!

Vi var naturligtvis väldigt nyfikna på att se hur Ella och Joel skulle trivas ihop men kan väl konstatera att det inte slog några direkta gnistor mellan dem. De verkade helt enkelt rätt ointresserade av varandra. Fast Ella smällde faktiskt till Joel vid ett tillfälle och man brukar ju säga att kärlek börjar med bråk, så vem vet, det kanske tar sig!

Ella verkar fundera vem den där typen som snott hennes babygym är. Yngre killar är kanske inte hennes grej. Joel är för upptagen med att försvara sig mot en ko för att ens orka bry sig.

Mellan amning, blöjbyten, nattning (eller finns det något bättre ord för läggning av barn under dagtid?) så han vi äta svensk frukost med fil och ägg- och kaviarmackor på hembakta (!) tekakor, bli nekade att promenera runt med barnvagnar på Weizmanns campus (ministerbesök och Sara såg tydligen inte helt pålitlig ut), äta nypallade apelsiner i en apelsinlund, beställa pizza men inte riktigt hinna äta den. Och så hann vi prata. Om att vara nybliven mamma och invandrare. För det är ju bara att inse att det är ganska många känslor som kommer upp efter en så omvälvande händelse som att få barn. Även om både jag och Sara trivs väldigt bra i Israel så är det jobbigt att familj och vänner i Sverige inte blir lika delaktiga i ens barns uppväxt. Utan istället är det galna in-laws som får allt det goda! ;-) Ja, det är inte alltid guld och gröna apelsinlundar här... Men, man kommer ganska långt på att få prata av sig med någon som befinner sig i samma situation. Så tack Sara för en trevlig dag. Nästa gång får jag hälsa på nere i öknen, jag tar nog helikoptern dit!

Svensk och israel

Idag var den stor dag för Ella. Först fick hon sitt första pass - det israeliska. Sen åkte vi till Svenska ambassaden och registrerade henne som svensk medborgare. Nu (ok, snart, när de har fixat personnummer) är hon alltså både svensk och israelisk medborgare.

Fred på jorden?

Här har vi det, svart på vitt, svenska mammor (i utlandet) vill inte ha fred på jorden och annat tjafs. Svenska mammor vill ha svenskt godis!! Här är listan över vad vi helst av allt vill ha:

1. Godis (inkl salt lakrits, smågodis, choklad och Ahlgrensbilar)
2. Välling
3. Kalles Kaviar
4. Barnmat / Messmör
5. Ost

Listan har jag hämtat från http://www.svenskamammor.com/

Samtalsterapi

Det är ju ingen hemlighet med att det här med att vara gravid tar upp ungefär 95% av min tankekraft. Det märks ju inte minst här på bloggen. För 1 år sedan hade jag haft väldigt lite förståelse för någon som skulle sitta och prata om graviditet som om det var det enda viktiga på jorden. Jag försöker att inte tråka ut människor i min direkta omgivning (ni som läser här kan ju faktiskt välja att göra något annat istället om ni blir uttråkade) alltför mycket men det är svårt.

Men då är det ju himla skönt att ha en kompis i närheten som också är gravid. Som precis som jag totalt tappat kollen på hur mycket man kan analysera kroppen och dess bisarra funktioner. Som tycker att det här med att älta svullna fotleder, amningsbehåar och smärtstillande metoder är det mest intressanta som finns. Och som dessutom pratar svenska så att man kan diskutera de mest sjuka ämnen under en lunch och de som sitter bredvid bara tycker att det låter exotiskt och annorlunda. Svenska minimammagruppen i Ramat Gan liksom! :-)

Karin, v 39 och Sara, v 33

Utlandssvensk

Jag har alltid tänkt mig utlandssvenskar som extremt traditionella - firar alla svenska högtider, umgås med andra svenskar i ordnade former, är medlemmar i SVEA... Jag tror att jag hade fel. Eller så är det jag som har rätt dålig koll. Lite dum kände jag mig allt när jag fick reda på att det idag är Sveriges nationaldag av min irländska chef... "Jaha, de jobbar inte i Sverige imorgon, röd dag sa du. *Tänk, tänk, tänk - pingst och Kristi Himmelsfärd har väl redan varit, midsommar är inte ännu... vad kan det då vara?* Oj då, Nationaldag sa du, där ser man!"

Förberedde med att tillbringa kvällen på IKEA, alltid öppet till 24 på torsdagarna, lärde en expedit att uttala "Börje" korrekt... Idag firar jag med att skruva Ikea-möbler och äta salta sillar och ballerinakex med smultronfyllning!

Nysvenska

På tal om tidigare nämnda rastafari-hund så bjöd min man på sin första ordvits på svenska häromdagen. Han har lärt sig att det heter "att rasta hunden" när man går ut med hunden. Och då kom han att tänkta på såna där "dog walkers" vars jobb det är att rasta hundar, en sån kille måste ju bara heta "rasta-man". Och så garvade han högt för sig själv...