Lycka kan köpas med presentkort

I torsdags städade jag ur diverselådan, den där lilla lådan vi har i hallen där saker som inte har en given plats hamnar. Inuti ett glasögonfodral (vars glasögon sedan länge kasserats) hittade jag ett presentkort på 300 shekel som jag fick av min arbetsgivare förra judiska nyåret. Typ ett år sedan. Giltigt tom 08/12. En dag till att utnyttja det mao. Presentkortet gällde på en rad affärskedjor och tanken att "köpa vinterskor till barnen" for så klart genom huvudet. Men, en halvtimme innan stängningsdags så stod jag så klart i en bokaffär och valde och vrakade. Jag hoppas att vi får en extra semestervecka i present det här nyåret så jag har en sportslig chans att läsa dem också.

Bokmal

När det ibland blir alldeles tyst och stilla hemma på dagarna kan man vara nästan säker på att Eitan har hittat en bok att läsa. Han älskar böcker. Trots att vi läser så mycket mindre för honom än vad vi gjorde för Ella i samma ålder. Men en riktig bokmal går inte att stoppa. Jag tror att vi kan konstatera att han är min son minsann!

James Frey - Bright Shiny Morning

För mer än en månad sedan läste jag ut "Bright Shiny Morning" av James Frey. Boken handlar om ett antal människors liv i Los Angeles - från uteliggaren i Venice, via den mexikanska städerskan till den framgångsrike skådespelaren som försöker dölja att han är gay. Mellan varje kapitel finns det insprängt historiska fakta om LA.

James Frey är en duktig författare, historierna i boken är övervägande spännande och intressanta att följa och greppet med LA-fakta ger faktiskt ytterligare en dimension till boken, även om det ibland blir lite långrandigt. Däremot skulle det vara helt fel av mig att rekommendera just den här boken av honom om man inte redan har läst "A million little pieces" och "My friend Leonard" som båda är helt fantastiska böcker (speciellt den första). Och jämfört med de två böckerna så är "Bright Shiny Morning" en förvisso trevlig bok men knappast i närheten av någon bästa-lista.

Lina Forss - Hallonbäcken

För ett par år sedan läste jag Lina Forss första bok, Vildängel, och tyckte om den. Så när jag såg att hon kommit ut med en andra del i serien om Timotej så passade jag på att köpa den. Jag har svårt för att sätta betyg på den här boken, jag tycker att hennes första bok var bättre samtidigt som jag plöjde den här på ett par dagar eftersom jag hela tiden ville se vad som skulle hända. Men, det finns väl ingen anledning att fundera mer över betyg - det är en svensk chic-lit som underhåller för stunden men inte så mycket mer. En svag trea tror jag betyget blir.

Det är den 30 augusti 1991, alla börser och fastighetsmarknader är på väg in i en lång och mörk övervintringsperiod. Det är snart nio timmar sedan mamma dog.

I sorgen efter sin mamma står 24-åriga Timotej och svajar, ensam och utan riktning i livet. Hon kastas mellan bjudningar hos sin välbärgade familj på Östermalm och hopplösa arbetsintervjuer i det tidiga 90-talets lågkonjunktur. När hon får jobb på den nystartade reklamradion, känns det som om hon hittat ett sätt att hantera tillvaron - med jobb och fester kan hon döva sorgen och saknaden. Så träffar hon den charmige Oden under en vild festnatt på Sandhamn. Kort därefter flyttar de ihop. Men tvivlet gror i Timotej - har hon hittat det hon söker nu? Eller är detta bara början?

Syster - Bengt Ohlsson

Jag tycker lite synd om Bengt Ohlsson. Tänk er själv liksom, att vara författare med många produktiva år framför sig men redan ha skrivit sin bästa bok. Hur orkar man dra igång projektet med en ny bok när den med största säkerhet inte kommer att bli lika bra som "Gregorius"? Det innebär ju inte att "Syster" är en dålig bok, bara att förväntningarna är för högt ställda. Boken hamnar någonstans mellan en trea och en fyra.

Marjorie är i nioårsåldern och tycker att hennes familj är världens roligaste. Men en dag i maj försvinner hennes storasyster Miriam, och allting förändras.

Föräldrarna deltar alltmer intensivt i sökandet, och under tiden får Marjorie bo hos sin faster Ilse i hennes stora hus vid havet. Ilse berättar historier för henne. Sanna historier om Marjories pappa som tidigt blev faderlös och som var rädd för allting. Påhittade historier om en drottning som slutade tala, och hur hennes tystnad slet sönder kungariket.

Så här skriver Bengt Ohlsson själv om Syster.

Mig äger ingen - Åsa Linderborg

En pappa dör. En dotter ser tillbaka på deras liv tillsammans.

Mig äger ingen är Åsa Linderborgs berättelse om uppväxten med sin ensamstående pappa, härdare vid Metallverken i Västerås. En berättelse klasstillhörighet, manlighet och utanförskap.

Om alkoholens makt och en dotters vånda. Drömmen om förändring står mot rädslan att sticka ut. Humorn blir en vardagsstrategi för en brokig arbetarsläkt under folkhemmets storhet och fall.

Få svenska böcker har känts lika hyllade de senaste åren som Åsa Linderborgs "Mig äger ingen". Tyvärr har väl det bidragit till mina höga förväntningar på boken som istället blev lite av en besvikelse. Boken är inte dålig på något sätt men jag tyckte inte att den nådde upp till alla superlativer som östs över den. Det blir en trea från mig.

Nattfåk - Johan Theorin

En ny kriminalroman av Johan Theorin som utspelar sig på Öland, denna gång under vintern.

När den kraftfulla storm som kallas fåken drar in över Öland gör man bäst i att hålla sig hemma. Fåken som kommer med is, snö och dimma och som drar med sig allt i sin väg. I Johan Theorins nya bok har det blivit vinter på norra Öland. Familjen Westin har nyligen flyttat dit från Stockholm, till en stor gammal ödegård som de tänker renovera. Snart får de höra en del ruskiga sägner om stället. Sådant som naturligtvis bara är skrock och vidskepelse. Eller? Det dröjer inte länge innan svårförklarliga saker börjar hända.

Jag gillade verkligen Skumtimmen av samma författare och den här är definitivt i samma klass. Men samtidigt som jag sträckläser så inser jag att egentligen gillar jag inte deckare. Jag har alldeles för vild fantasi så att läsa om läskiga saker, speciellt innan jag lägger mig, är inte min grej. Trots detta får Nattfåk en femma av mig och jag kommer att vilja läsa hans nästa bok när den dyker upp på pocket.

Caipirinha med Döden - Maria Ernestam

Är lite lat idag så jag kopierar helt enkelt vad som sägs om handlingen i boken från AdLibris:

När Ericas sambo Tom berättar att han vill ta en paus i deras förhållande, rasar hela Ericas värld. Hon som trodde att deras liv tillsammans var perfekt! Sent en kväll när Erica tröstat sig med några glas vin, ringer det på dörren. Utanför står en stilig man som presenterar sig som Döden. Och utan att Erica riktigt har förstått hur det gått till, har hon bjudit in honom.

Döden visar sig vara en charmerande man som gärna lagar fantastiska middagar och vet att uppskatta ett glas gott vin. Dessutom är han en bra lyssnare och beter sig alltid som en oklanderlig gentleman. Inte konstigt Erica låter sig charmas. Men att inleda en relation med Döden får alltid oanade konsekvenser ...

Har tidigare läst "Busters öron" och "Alltid hos dig" av samma författare och den här boken placerade sig mittemellan dem i betyg (med "Alltid hos dig" som en klar favorit). Jag tycker att det är en brilliant story i grunden, inleda ett förhållande med Döden. Tyvärr är slutet lite av en besvikelse vilket drar ned betyget men det är en lättläst, underhållande bok i stort och den får en stark trea av mig.

Fjärilen i min hjärna - Anders Paulrud

Jag har läst på rätt bra här i början av året men varit lite sämre på att recensera, ska försöka komma ikapp lite nu när det blivit lite lugnare för mig på dagarna.

Fjärilen i min hjärna är en vacker och vemodig bok som behandlar döden. Och mer specifikt författarens tankar inför sin egen död, efter att ha diagnosticerats med lungcancer, även om boken inte är fullständigt självbiografisk enligt Paulrud själv. Boken består av tankar samlade i hans anteckningsböcker, små lappar till kvinnan som är med honom till slutet, ett försök att förstå vad som ska ske. Trots ämnet blir boken inte särskilt sorglig och sentimental, jag grät faktiskt inte en enda gång när jag läste den och då är jag både gravid och väldigt gråtbenägen när jag läser. Boken är på 130 sidor och då den består av anteckningar går den väldigt snabbt att läsa.

Jag har tidigare läst två andra böcker av Paulrud - Ett ögonblicks verk och Som vi älskade varandra - båda böcker som jag kan rekommendera.

Vandrande stjärna - J.M.G. Le Clézio

För ett par månader sedan läste vi Herta Müllers Hjärtdjur i bokcirkeln. Vi tyckte att det var lite passande att läsa årets Nobelpristagare och vara lite kulturella. Dock kan vi väl konstatera att Herta Müller inte blev någon ny favorit hos någon av oss - lite för abstrakt språk, svårmodigt och högtravande. Jag kände att antingen måste jag ha missat något eller att jag inte är så smart som jag tror!

Men skam den som ger sig - en månad senare gav jag mig på Nobelpristagaren från året innan, J.M.G. Le Clézio och hans bo "Vandrande stjärna". Vilken skillnad! Redan i första kapitlet fångade det fantastiska språket mig och historien höll mig kvar. Boken handlar till största delen om Esther, en judisk flicka som tillsammans med sin mor flyr undan nazisterna från sin by i Sydfrankrike och till slut når sitt mål i Palestina strax innan staten Israel utropas. På vägen till Jerusalem möter de en karavan av palestinska flyktingar och Esther får uppleva ett kort möte med den arabiska flickan Najma. Mötet är väldigt symboliskt laddat och boken fortsätter efter mötet att följa Najmas flykt.

Språket är otroligt vackert och lågmält. Krig, flykt och svält sker ständigt i bakgrunden men tar inte över berättandet och gör det till en tung bok. Hoppet och skönheten finns alltid med. Vandrande stjärna är den enda bok jag läst av Le Clézio men jag kan definitivt tänka mig att läsa fler böcker av honom i framtiden.

Deckarmaraton

Nu var det länge sedan jag skrev något om böcker som jag läst men, tro mig, jag läser fortfarande. Jag har fortsatt att beta av böckerna som jag bytte till mig för länge sedan och det innebär en hel del deckare. Både bra och mindre bra.

Först ut var "Danslärarens återkomst" av Henning Mankell. Jag väljer ju sällan själv att köpa deckare men jag har ändå läst en hel del av Mankell och gillar honom nästan alltid. Den här boken var inget undantag. Ett mord på en föredetta polis sker i ett ensligt beläget hus i Sveg. En tidigare kollega, som precis blivit sjukskriven pga cancer, läser om mordet och bestämmer sig för att resa dit för att ta reda på vad som har hänt. En historia med nazistiska kopplingar på en internationell nivå börjar ta form. Mankell kan sitt jobb och boken blir snabbt fängslande. Lite skönt med en ny karaktär också, slapp se Rolf Lassgård som Wallander framför mig hela tiden. Såg nu att den här boken har filmatiserats med Jonas Karlsson i huvudrollen, honom hade jag gärna sett framför mig istället! ;) Fyra av fem blir betyget.

Nästa bok är "Fruset vatten" av Christina Schwarz. Hade aldrig hört talas om varken boken eller författarinnan tidigare men tydligen har den blivit vald till månadens bok i Oprah Winfreys bokklubb. Här handlar det om Amanda som flyttar hem till föräldrahemmet där systern Ruth och hennes dotter bor medan Ruths man befinner sig i Frankrike pga andra världskriget. Men Ruth drunknar en natt på den mörka isen och Amanda får ta hand om dottern. Men drunknade hon verkligen? Det är någonting som saknas i den här boken för jag fastnar inte. Två av fem.

Slutligen ytterligare en svensk bok - "Skumtimmen" av Johan Theorin. En liten pojke försvinner i dimman på Alvaret på Öland och återfinns aldrig. Hans mamma är 20 år senare fortfarande deprimerad och har inte kunnat släppa taget om sin son. Då får hon ett samtal från sin far som vill att hon ska komma till honom på Öland eftersom han tror sig ha funnit ny information i fallet. Den här boken är riktigt bra. Jag kan inte lägga ifrån mig den utan sträckläste långt inpå natten. Tror faktiskt att den sa få en femma av mig. Och då har jag ändå hört att hans nästa bok, "Nattfåk", ska vara ännu bättre.

Bel Canto - Ann Patchett

Den här boken köpte jag för ganska länge sedan efter att en kompis hade rekommenderat den. Sedan har den blivit stående i hyllan länge. Hade liksom fått för mig att det var någon slags romantisk lättsam smörja som skulle passa på stranden kanske. Så jag tog med mig den till Eilat. Och först när jag håller den i handen och läser på omslaget - belönad med Pen/Faulkner- och Orange-priset - så inser jag att det kanske inte är någon smörja direkt.

I vicepresidentens hem hålls en påkostad födelsedagsfest för den japanske affärsmannen mr Hosokawa. Värdlandet hoppas att han ska göra investeringar i landet men mr Hosokawa har enbart kommit eftersom hans stora favorit, operasångerskan Roxane Coss, kommer att uppträda. Precis när hon tagit den sista tonen släcks huset ned och en grupp gerillasoldater stormar residenset. Förhandlingarna med regeringen drar ut på tiden och under tiden lever gisslan och gerillamedlemmar sida vid sida. Boken är inspirerad av gisslandramat på den Japanska ambassaden i Lima, Peru 1996.

Boken är som sagt ingen romantisk smörja. Visst, den innehåller en del romantik men också humor, spänning och en insikt om hur människan anpassar sig till och gör vardag av de mest extrema situationer. Den får en fyra av mig, läsvärd med andra ord.

Oracle Night - Paul Auster

Sidney Orr är en författare som, efter en längre tids sjukdom, drabbats av skrivkramp. Tills han en dag av en händelse går in i en liten bokhandel och köper en blå anteckningsbok som plötsligt får orden att flöda. Det blir många nivåer här - en bok om en författare som skriver om en en förläggare som får en okänd bok av en känd författare i sina händer...

Paul Auster är en av mina favoritförfattare och jag gillar verkligen hur han skriver. Jag blir alltid lika sugen på att flytta till, eller iaf besöka, New York efter att ha läst någon av hans böcker. Oracle Night är kanske inte någon av hans bästa böcker men av mig får den ändå en fyra.

Frulle

Igår när Ella sov frukost (hon brukar ju somna vid 9-tiden) passade jag på att röja upp i vårt arbetsrum. Det var så pass illa att man knappt kom in i det, förutom en snitslad bana fram till pianot. Nu ser det riktigt välkomnande ut. Hade jag bara haft närvaro nog att fota innan så hade jag lagt upp ett före och efter reportage. Men nu får ni tro mig på mitt ord istället.

Idag har jag dock valt att ta hand om mig själv istället. Kaffe, macka med rostbiff och ost, grapefruktjuice och vitamintablett (ni glömmer väl inte att ta era vitaminer??). Och så bokcirkelboken - Vi, de drunknade - som jag ligger ohjälpligt efter med. Imorgon ska vi vara klara och jag har nu 350 sidor kvar. Plöjde 50 sidor ihopkurad under en filt nu och ska väl hinna klämma ytterligare hundra sidor idag hoppas jag. Mycket bra bok är det iaf, men med sjukdomar, besök och annat att göra blir man lätt efter med en bok på 700 sidor. Tur att vi kör över nätet så att jag slipper sitta och skämmas IRL. :)

Bokrace

Efter ett bokbyte för ca två år sedan kom jag hem med ett gäng svenska böcker som i stort sett bara blivit stående i bokhyllan. Antagligen beror det på att det till stor del inte var böcker som jag skulle ha köpt själv utan de som verkade bäst av de tillgängliga. Hur som helst bestämde jag mig för ett tag sedan att det var dags att köra ett race för att beta av några av dem från listan (ja, jag har en lista över de böcker jag äger som jag inte har läst ännu, det är för närvarande 35 titlar på listan - jag är bokberoende...). Fast först läste jag två böcker som min mamma hade med sig senast hon var här och hälsade på.

Bodil Malmsten - Sista boken från Finistère Jag har ju tidigare erkänt att jag är fullständigt okritisk till Bodil Malmsten. Men det stämmer nog inte helt. Den här boken tycker jag nämligen inte jättebra om. Ok, hon skriver fortfarande underbart och mysigt men jag förstår helt enkelt inte henne - varför flyttar hon? Blivit övertalad av de tre onda männen? Less på mullvadshögar? Nä, ingen av hennes bästa böcker.

Linda Olsson - Sonat till Miriam En far som precis mist sin dotter börjar söka efter sin egen bakgrund. Vad hände hans far, vem var hans mor och varför tvingade kvinnan han älskade honom att välja mellan henne och deras barn? Historien utspelar sig på Nya Zealand, i Polen och i Sverige och språket är underbart. Jag tyckte nog bättre om den här än om hennes första bok - "Nu vill jag sjunga dig milda sånger". Mycket läsvärd, ladda upp med näsdukar bara!

Johanna Nilsson - Konsten att vara Ela Ela är i 20-årsåldern, jobbar på ett kafé, har ångest över det mesta och vill inte riktigt bli stor. Hennes närmsta vän är en äldre, sjuklig man i hennes hus vars hund hon går ut med. En dag hittar Ela en 6-årig flicka som bor i hennes källare och hon börjar försöka att hjälpa henne. Boken är väl ingen litterär höjdare men funkar utmärkt som tidsfördriv på en flygresa till exempel.

Roslund & Hellström - Box 21 En baltisk kvinna hittas misshandlad i en lägenhet med elektroniska lås i Stockholm. Hon är en av många prostituerade som hämtats från baltstaterna med löften om ett välbetalt jobb, blivit fråntagen sitt pass och sedan måste arbeta av skulden. Den här kvinnan planerar dock att hämnas. Kriminalromaner är inte riktigt min genre men den här gillar jag - ämnet är skrämmande och boken är bra skriven. läsvärd.

Olov Svedelid - Strömkantring Det är midsommar 2010 i Trosa och mitt under dansen runt stången börjar mörka moln torna upp sig och snart faller temperaturen och det börjar snöa. Några timmar senare är landet täckt av ett tjockt lager av snö och kaoset är fullkomligt. Över hela världen sker oförklarliga väderfenomen samtidigt. Maria West, klimatolog, får till uppgift att undersöka vad det är som har hänt. Ämnet skulle kunna vara intressant men boken är taffligt skriven och det känns löjligt med att läsa ett framtidsscenario som utspelar sig om ett år och som är väldigt långt från dagens verklighet. Jag läste, min vana trogen, ut boken men den får inga rekommendationer från mig.

Tjänstekvinnans son I-II - August Strindberg

Jag kan, efter ett 30-årigt läsliv, till slut stoltsera med att jag har läst Strindberg. Jag vet inte hur länge jag har tänkt göra det. Hemsöborna har varit på tapeten ett par gånger med det blev aldrig något av det. Men till slut bestämde jag mig för att ta tag i Tjänstekvinnans son som stått i bokhyllan år ut och år in. Och jäklarns vad jag blev överraskad. Jag trodde att Strindberg skulle vara pompös, svårläst och långtråkig. Men inte. Första boken beskriver Johans barndom (Johan var Strindbergs andranamn och han ville inte skriva en helt biografisk bok så det var därför han valde det namnet) och är både lättläst och underhållande.

Men, så kommer andra boken och där rullar det stora svårmodet in. Johan flyttar nämligen till Uppsala för att börja läsa och då blir det religiösa grubblerier, filosofiska diskussioner och litterära recensioner. Jag fattar inte, när jag pluggade i Uppsala handlade det mest om Snärkes på tisdagar, helgfika på GH, korridorsfester, gasquer och så lite plugg däremellan. Strindberg hade inte lika kul helt enkelt. Men trots detta så är boken i stort ok, jag får väl erkänna att jag skumläste några långa utläggningar om danska författare och religionsgrubbel. Är inte helt bortskrämd men det kommer nog att dröja ett tag tills jag ger mig på honom igen.

Bodil Malmsten - Kom och hälsa på mig om tusen år

Jag har en fullständigt okritisk inställning till Bodil Malmsten och allt vad hon skriver. Så länge jag kan minnas har jag tyckt att hon skriver alldeles underbart. Det är charmigt, tänkvärt, bitskt och förvirrat i en underbar blandning. Hon verkar vara en trevlig människa också, hon ser iaf ut som det. Kom och hälsa på mig om tusen år är någon form av dagbok där hon skriver ned korta berättelser, tankar och händelser. Boken är dessutom jättevacker att se på, jag kan inte låta bli att älska den. Jag tror att den alltid ska få ligga på mitt sängbord. Litteraturmässigt är det kanske inte mästarklass men det struntar jag i för jag är som sagt fullständigt okritisk och jag blir lycklig bara av att titta på boken.

Förutom att läsa hennes böcker kan man även läsa hennes blogg, www.finistere.se är adressen. På lördag är hon sommarpratare dessutom, för elfte gången. Det har varit en del beklaganden i hennes blogg över att få ihop det programmet. Jag tänker iaf lyssna.

Alltid hos dig - Maria Ernestam

Alltid hos dig är den andra boken jag läser av Maria Ernestam, den första var Busters öron. Jag tycker att hon skriver jättebra och den här boken var dessutom bättre än den första jag läste. Man får följa tre historier parallellt - en om Inga, vars man nyligen dött i en hjärtattack, som vilar upp sig i sitt sommarhus i Marstrand och där börjar nysta i en släkthistoria, en om Ingas farmor som ung under första världskriget och en om Ingas farmor under hennes sista tid i livet. Ibland kan jag bli lite irriterad på att det plötsligt byts till en annan historia när jag vill fortsätta med den jag precis läst men för det mesta så flyter det på bra. En stark fyra får den av mig. Jag har även Caipirinha med döden av samma författare väntandes i bokhyllan men den får vänta lite, några andra böcker får komma emellan.

I wish someone were waiting for me somewhere - Anna Gavalda

Jag har läst den här boken tidigare, då på svenska, men när min kompis hade tagit med sig den till mig för att hon trodde att jag skulle gilla så tänkte jag att "varför inte, jag gillade den ju första gången". Och jag gillade den nu med. Det är skönt att läsa noveller då och då, lite lättsammare än en hel roman. Lagom för en trött person att läsa en innan man somnar. Jag tror att jag tyckte att den var bättre första gången jag läste den, inte så att jag har något negativt att säga om boken den här gången men den var mer av en trevlig bagatell än en jättebra bok den här gången. Men den är ju helt klart läsvärd. Jag får ta den på franska nästa gång! En fyra av fem får den av mig den här gången.

Vi som hade alla rätt - Kristina Thulin och Jenny Östergren

Svensk chic-lit i TV-världen. Boken handlar om två personer - Cecilia och Minna - som blev kompisar på Journalistutbildningen och som nu jobbar ihop på TV-kanalen NTV. Den ena är en nojjig, åldersfixerad programledare som enbart känns jobbig, den andra är en cool, avslappnad fotograf som skiter i vad andra tycker om henne. Ja, lite förutsägbara kan man nog säga att karaktärerna är. Fast det funkar ju som sommarunderhållning. Lite snask, lite sex, lite skvaller. En hängmatta att läsa den i hade gett ett halvt snäpp högre betyg. 2,5 av 5 blir betyget från mig.