Den här boken köpte jag för ganska länge sedan efter att en kompis hade rekommenderat den. Sedan har den blivit stående i hyllan länge. Hade liksom fått för mig att det var någon slags romantisk lättsam smörja som skulle passa på stranden kanske. Så jag tog med mig den till Eilat. Och först när jag håller den i handen och läser på omslaget - belönad med Pen/Faulkner- och Orange-priset - så inser jag att det kanske inte är någon smörja direkt.
I vicepresidentens hem hålls en påkostad födelsedagsfest för den japanske affärsmannen mr Hosokawa. Värdlandet hoppas att han ska göra investeringar i landet men mr Hosokawa har enbart kommit eftersom hans stora favorit, operasångerskan Roxane Coss, kommer att uppträda. Precis när hon tagit den sista tonen släcks huset ned och en grupp gerillasoldater stormar residenset. Förhandlingarna med regeringen drar ut på tiden och under tiden lever gisslan och gerillamedlemmar sida vid sida. Boken är inspirerad av gisslandramat på den Japanska ambassaden i Lima, Peru 1996.
Boken är som sagt ingen romantisk smörja. Visst, den innehåller en del romantik men också humor, spänning och en insikt om hur människan anpassar sig till och gör vardag av de mest extrema situationer. Den får en fyra av mig, läsvärd med andra ord.
No comments:
Post a Comment