Purim

Idag har det firats Purim på dagis med utklädning, utbyte av mishloach manot och fest. Ella ville vara prinsessa och det tyckte hennes pappa var en strålande idé så hon blev utklädd till prinsessan Leia (dock utan peruken här). De har laddat ett par veckor nu, far och dotter, genom att titta på Star Wars-klipp på YouTube. Och för att fortsätta med Star Wars-temat så blev Eitan utklädd till ewok.

På jobbet har vi inte klätt ut oss än (Purim är inte förrän på torsdag men då är de lediga från dagis), däremot ägnar vi oss under veckan till att vara dvärgar/"tomtar" vilket innebär att var och en på avdelningen är ansvarig för att skämma bort en annan person med små presenter. I slutet av veckan får vi avslöjat vem som har varit vår dvärg. Jag fick en låda jordgubbar med vispgrädde idag och gav bort en Pez-automat till min jätte. Imorgon blir det lite choklad, får se vad jag får.

Dagisutflykt

I fredags var det dags för utflykt med dagis. Och eftersom det är vinter och vi befinner oss i Israel så måste man nästan plocka apelsiner. Så det gjorde vi.

Färskpressad juice från solmogna apelsiner är poppis

Sedan klappades det djur. Den lilla svarta killingen var finast tyckte mamman men den lyckades inte fastna på bild så ni får hålla till godo med en kyckling istället.

Getter behövde mjölkas..

...pitabröd bakas...

...och brevduvor släppas.

Hoppborgar, minitåg, lerpölar och strålande sol gjorde dagen lyckad.

Killarna var söta.

Och ja, klart att det fanns kameler där.

Dagiskonst

Om det nu mot förmodan fortfarande finns några läsare kvar så slänger jag ut en fråga som någon form av dödsryckning för denna blogg:

Ni som har/har haft barn i dagisålder - vad gör ni av all skit alla fina teckningar som era barn tar med hem från dagis?

En dagisfröken berättade för mig att hon hade sparat alla teckningar som hennes barn hade gjort från att de började dagis. Antingen ljuger hon som en häst travar eller så bor hon i en gigantisk lagerlokal. Mina barn producerar lätt 5-10 teckningar om dagen om det vill sig illa och även fast de är otroligt konstnärliga för sin ålder så är det trots allt bara några streck med kanske ett par klistermärken på när det gäller Eitan och huvudfotingar och färgglada fält när det gäller Ella.

Blommor

Förra veckan började Eitan på dagis. Efter en lite knagglig start så verkade det ha lossnat i slutet på veckan. Så i söndags skulle jag ha min första "lediga" dag, inte vara i beredskapsläge för att kunna gå till dagis när som helst. Min plan var att jag skulle lyxa till det lite och åka till plantskolan och köpa fina blommmor till balkonglådorna. Men inte, istället låg jag i sängen med halsont, huvudvärk och feberfrossa. Inte lika trevligt. Och medan resten av landet ägnade gårdagen åt grillning, öldrickning, flaggviftning och annat traditionellt nationaldagsfirande låg jag och sov. Men nu verkar jag vara på bättringsvägen, barnen är tillbaka på dagis men blommorna får nog vänta lite tills städning, tvätt och veckohandling har gjorts. Jag kan ju faktiskt njuta av de blommande jakarandaträden tills vidare.

Purim-firande

I söndags var det Purim, men i fredags firade vi det på Ellas dagis. Purim brukar ses som barnens högtid (även om det ofta verkar vara föräldrarna som är mest entusiastiska) när man klär ut sig, ger bort och får massor av godis och det ordnas festivaler, parader och fester.

Ella hade tidigt sagt, med bestämdhet, att hon ville klä ut sig till clown och som den goda mor jag är så lydde jag hennes order och införskaffade en dräkt. Men ända till kvällen innan dagisfesten vägrade hon att ta på sig den, men när hon väl gjorde det så var det ju det roligaste någonsin. Hon stod länge och skrattade åt sig själv i spegeln.

På fredag morgon tågade en förväntansfull familj iväg mot dagis men väl där blev det lite för mycket av det goda och Ella drog ned peruken över ögonen och vägrade att vara någon annanstans än i mammas, pappas eller mormors famn. Och jag faktiskt förstå henne. Hennes dagis hade plötsligt förvandlats till en cirkus med utklädda barn, utklädda fröknar, fotograferande föräldrar, högljudd musik och mitt i allt en livs levande häst som barnen fick rida på om de ville (gissa vem som inte ville...). Ella verkade lättad när det var dags för föräldrarna att gå hem och barnen att gå in till sina klassrum, någon måtta på hysterin får det allt vara.

Inte många flickor som inte var prinsessor...

Ella i neddragen peruk tillsammans med sin dagisfröken

Eitan hälsade på Snövit

Sukkot

Helgerna radar upp sig här i Israel och just nu är det Sukkot, lövhyddohögtiden. På balkonger, gårdar och till och med i allmänna parker har det slagits upp sukkor, hyddor där man enligt traditionen ska inta sina måltider och gärna sova också. Nu har vi ju ingen riktig balkong så vi fick hålla till godo med att pyssla dekorationer och girlanger till sukkan på dagis...

Koncentrerade föräldrar försöker att få just sitt barn att göra den finaste dekorationen...

Vissa har inte lärt sig att hålla masken ännu - vi andra låtsades att vi tyckte det var jättekul...

Utflykt med dagis

Ligger lite efter i rapporteringen märker jag! Förra fredagen var det dags för en utflykt med dagis. Vi skulle få en riktig bondeupplevelse... Kanske exotiskt det var för barn (och föräldrar) som är uppvuxna mitt i stan och aldrig satt sin fot utanför stadsgränsen men för en som är uppväxt på kibbutz och en annan som har morföräldrar som var bönder så kändes det lite mesigt. Å andra sidan var det ju inte för oss vi var där, utan för barnen.

Ella med sin dagisfröken och en kompis

Först plockade vi citrusfrukter på ett fält, sedan fick barnen lära sig vad man gjorde med apelsinerna etc innan de säljs. Jag vet inte riktigt men jag tror inte att de tvättas med en diskborste och sedan torkas med en handduk innan man sätter på ett klistermärke och stoppar dem i en låda. Fast barnen, främst de lite större, verkade tycka att det var kul. Det fanns lite djur att spana på också - getter, gäss, hönor, tuppar och ett par påfåglar. Det tyckte Ella var betydligt mycket roligare än apelsiner, speciellt eftersom hon blivit förbjuden att äta citrusfrukter tills vi fått reda på vad som är anledningen till hennes magproblem. Efter det fick vi åka traktor och äta lite innan det var dags att åka hem.

Men nu vet vi iaf att om ni inte tillhör de som bojkottar israeliska apelsiner så är det mycket troligt att den apelsin ni äter blivit rengjord och torkad av ett israeliskt dagisbarn, kanske till och med av Ella!

Träsktroll

Varje torsdag får Ellas dagis besök av en person som har med sig något djur. Första torsdagen var det en papegoja, idag var det en padda. Förra torsdagen var jag dock lite mer fundersam över vad de egentligen hade haft för djur där. För även om jag tycker mig kunna de hebreiska namnen på de flesta djur nuförtiden så finns det alltid något som man har missat. Så när fröken sa att de hade haft besök av en hel familj med "ogrim" förra så associerade jag genast till "ogre" och såg för mig hur Shrek med familj hade varit på besök. Kanske inte det mest lämpliga djuren att ta med till dagisbarn. Som tur var så visade det sig att det var något så ofarligt som hamstrar och inte alls några träsktroll.

Handuppräckning

Alla som tror att Ella avslutade sin första vecka på dagis med en snorig näsa och lätt feber räcker upp en hand...

Lämning och hämtning

Det är bara att inse, det känns helt absurt att Y och jag numera diskuterar vem som ska lämna och hämta på dagis. Och nä, jag tänker inte börja babbla om vuxenpoäng, jag är vuxen. Jag har vant mig vid att jag är någons fru, att ha en bil (ok, det är lite överväldigande ibland), att det hänger pyttesmå strumpor på tork i mitt hem och att det finns någon som kallar mig mamma. Men jag har inte vant mig vid att jag har ett barn som går på dagis än. Nästa vecka är det väl något annat som får mig att häpna...

Och äter själv gör hon också. Med två gafflar! Minst.

Första dagisdagen avklarad

Första dagen på dagis får väl beskrivas som en succé. Jag ringde till dem halv ett för att fråga om jag skulle komma och hämta Ella innan de andra skulle sova klockan ett. Dagiset förser barnen med madrass och lakan men täcke/filt får man ta med själv och Ella hade ingen filt med sig idag. Föreståndarinnan började genast prata om hur fantastisk Ella hade varit och sa att imorgon får du lämna henne som vilken förälder som helst och så stannar hon hela dagen. Förutom lite gnäll precis när jag gick så hade det gått jättebra.

När jag kom dit var barnen på väg in från gården och när Ella fick syn på mig fick jag det där leendet som uppväger varenda tidig morgon och vaken natt och hon ropade lyckligt "mamma! boi!" (=kom). På rösten tolkade jag det som att hon menade "wow, vilket ställe jag har hamnat på, och nu är mamma här också" och inte "äntligen kommer mamma för att ta mig bort härifrån". Det var iaf en mycket trött liten tjej som kom hem för när jag frågade om hon ville sova så gick hon raka vägen till sängen, slängde nalle och napp över kanten och väntade på att bli ilyft.

Ikväll har vi tränat på att säga frökens namn och pratat om alla de andra "bårnen". Får hoppas att det går minst lika bra imorgon!

Lugn och ro

Sådär ja, jag har lämnat Ella på dagis. Satt med i 45 minuter och sedan gick jag och satte mig på ett café i närheten och väntade på att de skulle ringa och säga att jag skulle komma och hämta ett hysteriskt flickebarn. Två timmar senare har jag druckit kaffe, ätit muffins, läst ut en bok, fått en p-bot, kört hem och insett att jag glömt mina hemnycklar, lyckats få tag på maken och fått hans nyckel och pratat i telefon med mamma. Fortfarande inget samtal från dagis. Hon kanske stannar över lunch?! Fast sedan får jag nog hämta henne för efter lunch sover de och hon har varken filt eller nalle med sig idag. Spännande det här!

Imorgon

Imorgon är en stor och viktig dag - första dagen för Ella på dagis! Vi börjar lite lugnt med inskolningen, imorgon ska jag vara där en timme ungefär innan jag avviker för att se hur länge Ella tycker att det är ok att stanna utan mig. Jag ser så vansinnigt mycket fram emot det, främst för att min rygg är fullständigt pajjad och med svårighet kan ta hand om en hyperaktiv 1,5-åring. Nu är den stora frågan - vad ska hon ha på sig??

Något jag ser ännu mer fram emot är tisdag morgon. Då ska nämligen Yardens uppsats vara inlämnad. Slutgiltigt. Jag har knappt sett honom de senaste veckorna och räknat mig själv som ensamstående förälder. Ella har fått sagt godnatt till sin pappa via Skype trots att han sitter 20 minuters gångväg ifrån oss. Hela helgen har han tillbringat på kontoret med undantag av middagarna i torsdags och fredags.

Som om inte det räckte så har Ella vaknat upp mitt i natten och gråtit hysteriskt. I förrgår natt sov hon och jag på soffan i ett par timmar innan jag vaknade till och bar tilbaka henne till hennes säng. Trots att hon varit vaken på nätterna så har hon tyckt att kvart över fem är en bra tid att gå upp på morgonen. Som tur är så har hon sovit tre timmar på dagen, och det har jag med. Annars hade jag nog aldrig orkat. Eller, det hade jag ju. Jag hade ju inte haft något val.

Nu ska jag ta en varm dusch, slänga in min vetekudde i micron och sedan lägga mig i sängen och kanske läsa lite innan jag somnar. God natt!

Dagis

Jaha, då var det bestämt då. Första februari börjar Ella på dagis. Förskolan Kaninen. Och jag vet ju att det kommer att bli hur bra och skönt som helst - både för mig och för Ella. Men samtidigt, två panikartade tankar dyker ju upp på en gång.

• Ska min lilla bebis till dagis? Men en massa snoriga ungar som inte är lika smarta, roliga, fina och underbara som Ella. Kommer fröknarna fatta hur fantastisk hon är och ge henne den respekt hon förtjänar?

• Ska jag ha barn på dagis? Ve och fasa, det måste ju betyda att jag är jättegammal!

En kandidat mindre...

Jag tror att vi bestämde oss igår när vi såg på nyheterna att vi inte kommer att sätta Ella i dagiset i vårt område.... Kilcka HÄR så förstår ni varför (ok, det är bara på hebreiska men klicka på play på videon så ser ni bilderna, huset med det röda taket är dagiset som ligger i vårt område...).

Dagis

Igår började vi jakten på ett bra dagis till Ella. Först ut var ett besök på dagiset i vårt område, 100 meter hemifrån. Eftersom det är ett nytt område som vi bor i så är även dagiset nytt och fräscht, men, området är inte helt färdigbyggt ännu och just nu håller man på att bygga ett 27-våningshus ca 5 meter från dagiset. Men lyftkranarna som då och då kommer att svänga över dagiset får enligt lag inte lyfta något över dagiset och bullernivåerna är tydligen under maxnivåerna enligt mätningar gjorda av såväl staden, dagisföräldrarna och dagiset.

Det andra dagiset vi besökte var inte alls lika fräscht men hade fördelen av att det ligger på Jordbruksuniversitetets campus och det finns massor av grönområden, fiskdammar och sånt som de gör små utflykter till. Då det första dagiset körde med Reggio Emilia-pedagogik hade det här dagiset mer "ta-dagen-som-det-kommer-pedagogik". Båda dagisen lagar maten på plats och halvfabrikat användes inte.

Vi ska väl titta på några fler ställen innan vi bestämmer oss, men det är så svårt. Föreståndaren på det första dagiset sa att "gå på magkänslan, det spelar inte så stor roll vad vi säger utan det måste kännas rätt för er". Där fick han en poäng. På ett dagis som Yarden ringde till tyckte de att vi skulle komma förbi en dag när de hade en kommunikationsexpert där - det framkom inte riktigt om personen var expert på att kommunicera med föräldrar, lära barn att kommunicera eller om den vanliga personalen helt enkelt inte kan tala för sig. Hur som helst så strök vi det dagiset från listan för som Y så vettigt sa "jag bryr mig inte om ifall Ella kan hålla föreläsningar som treåring, jag vill ju bara att hon ska vara på ett ställe där personalen tar hand om henne och ger henne kärlek". Vad säger ni, vad ska man tänka på när man väljer dagis?