Jamen grattis på bröllopsdagen då Karin

Jag kom just på att vi firar 4-årig bröllopsdag idag. Eller, det är ju ganska tydligt att vi inte firar det. Jag ser då inga rosor, ingen choklad, inga presenter eller romantiska måltider. Jag har förvisso druckit några klunkar bubbel idag men det hade ingenting att göra med vår bröllopsdag. Det sjukaste är att av någon anledning ville Ella titta på foton från vårt bröllop i morse men inte tänkte jag ett dugg på vilket datum det var för det.

Jag får väl erkänna att vårt track record när det kommer till firande av bröllopsdagen inte är något vidare. Första året firade vi på McDonald's - då var jag på sjukhuset och väntade på att få föda Ella och McD kändes iaf bättre än sjukhusmaten. Andra året var iofs väldigt lyckat - vi åt middag på restaurang och om jag inte är helt ute och cyklar så blev Eitan tillverkad samma kväll (ok, jag vet, too much information, ledsen över det). Tredje året satt vi på ett plan till Sverige men jag tror faktist att min bror hade trollat fram lite champagne på kvällen när vi kom fram.

Och så i år då, på olika kontinenter. Inte ett dugg kul, jag saknar min man alldeles enormt. Fast nu är det bara 11 dagar kvar tills vi träffas. Och nästa år får vi faktiskt ta och skärpa till oss och fira ordentligt. då är det ju ändå fem-årsjubileum.

Partybröllop

I onsdags var vi på månadens tredje bröllop. Man skulle ju lätt kunna tro att vi var lite blasé vid det här laget men det här var verkligen ett grymt bra partybröllop. En av Yardens bästa kompisar gifte sig och hela det kompisgäng som jag blivit en del av under de senaste fem åren var där. Och det är så skönt att umgås med dem för där är inte jag någon udda figur från ett främmande land som man ställer en massa knäppa frågor till, där är jag en av gamlingarna som man istället diskuterar resor, mat, barn eller någons nya flickvän med.

Stället vi var på var dessutom helt fantastiskt - en våning i en industrilokal i södra Tel Aviv med känslan att man kommit in i ett New York-loft. För att vara ett israeliskt bröllop var det litet och intimt, runt hundra gäster bara. Maten var fantastisk och baren likaså (tyvärr...). Vi stod på dansgolvet i säkert tre timmar och när vi slutligen fick tag på en taxi var vi nog ett par timmar senare än vad barnvakterna hade väntat sig. Perfekt avslutning på månadens bröllopsyra.

Bild lånad från the 4th floor's hemsida

Gäster

Igår var vi på bröllop igen och går man på bröllop två dagar i rad är det ofrånkomligt att man gör vissa jämförelser. Av till exempel gästlistan. Gårdagens bröllop bjöd på en del prominenta gäster, något som det var lite mer tunnsått av på söndagens bröllop. Det var försvarsministern med tillhörande livvakter, lite andra politiker, journalister etc. Men när Yarden pekade på någon gråhårig gubbe på dansgolvet och sa att "det där är en före detta Mossad-chef" kände jag att det var dags att dra fram det tunga artelleriet och kontrade med "Men ser du någon man i silverkostym?". Män i silverkostym slår försvarsministrar alla dagar. Och en man i silverkostym fanns bara på söndagens bröllop.

Bröllop och sånt

En dag ska jag hitta ett parallellt universum där jag kan ha tid att blogga! Då skulle jag bl a skriva om gårdagens fantastiska bröllop. Men ni får hålla till godo med en halvdan bild på brudens familj istället. Lägg märke till Ellas glittriga flip-flops - så klär man upp ett israeliskt barn!

Har sovit 3,5 timme i natt och känner mig ruggigt bakis. Jag ska nog tacka min lyckliga stjärna för att jag åkte på magsjuka i helgen och tanken på att dricka alkohol kändes helt omöjligt igår. Magen tyckte nog också att det var bra, i morse drack jag min första kopp kaffe på två dagar och det verkar fungera ok. Nu sa jag lägga mig och sova ett par timmar, ikväll är det nämligen dags för nästa bröllop...

Uppdatering

Någon som tycker att det verkar som att jag tappat blogglusten lite kanske? Ni är inte helt ute och cyklar kan vi väl säga. Men det har sina goda sidor också, iaf för mig. Ens vänner börjar fundera på vad man egentligen har för sig och känner sig nödgade att ringa. Ända från Sverige. Ni som inte har mitt nummer får en snabbuppdatering här:

Var på möhippa i fredags - drack massa bubbel, pratade snusk, sov över i Tel Aviv, åt flottig frukost på hippt café och kände mig väldigt långt ifrån den slitna småbarnsmorsa-verkligheten.

Fixat boende på Cape Cod - två veckor i augusti kommer vi att hänga i och runt Woods Hole. Och eftersom maken kommer att jobba hela tiden så tar jag med mig en nanny, så att jag kan få lite semester och barnen får umgås med sin mormor!

Haft strandpremiär. Fast jag badade inte, någon måtta får det väl ändå vara.

Min mamma kommer hit på onsdag för att få vara med på min svägerskas bröllop. På torsdag ska vi gå på spa till en mikveh för att se när hon blir "ren" inför bröllopet.

Love is in the air

Vi är bjudna på tre bröllop i juni. Jag tyckte att det var mycket. Tills jag pratade med svägerskan. Fem bröllop utöver hennes eget. Två av dem på samma kväll. Juni verkar vara en populär månad för bröllop.

It's a tough job...

Det här med att gifta sig kan ju innebära en hel del planering, stress och nervositet. Då är det skönt att redan ha gjort det och bara kunna glida med på de trevliga delarna för någon annans bröllop.

Ys syster ska ju gifta sig i vår och jag har redan varit med som smakråd för brudklänningar. I förrgår kväll var jag och Y med som SMAKråd för vilken cateringfirma de ska anlita. Ett jobb som helt enkelt kräver provsmakning av av ett abnormt antal maträtter, mer eller mindre goda. I know, jag är som klippt och skuren för rollen!

I ett industriområde i närheten av Netanya hade företaget dukat upp åtta bord där åtta förväntansfulla par, tillsammans med föräldrar, syskon och vänner, serverades rätt efter rätt. Vi inledde med ett glas cava för att sedan raskt hoppa på ett par thailändska smårätter. Sedan följde 5-6 smårätter med allt från sashimi till lammkebab serverad på kanelstång. Efter det var det dags för fyra olika sallader. Därefter följde varmrätter och slutligen en sisådär 7-8 efterrätter. De som inte dragit nitlotten och skulle köra hem hade dessutom kunnat dricka ett antal glas vin och smakprov på drinkar. Jag var rätt nöjd och proppmätt ändå. Och dessutom blir det en till provsmakning i nästa vecka och då lär inte jag köra hem!

Klänningsjakt

Om en kvart ska jag hoppa in i bilen och köra in till Tel Aviv. Jag ska ut på brudklänningsjakt tillsammans med svägerskan som ska gifta sig i vår. Jag har redan sagt åt henne att jag bara kommer med om vi går in på min favoritaffär!

Dansa

Har precis kommit hem från ett bröllop. En före detta kollega till Y som gifte sig. Det var en vädigt annorlunda blandning av människor på bröllopet då brudgummen ägnat stora delar av senaste året till att bli religiös. Och då menar jag sådär riktigt religiös att han inte längre rör vid kvinnor som inte är hans fru eller familj - inte att han håller lite kosher och gå till synagogan då och då... Så det var en samling svartklädda, skäggiga, hattbärande "dossim" med välpåklädda fruar i peruk blandat med militärer och brudens lättklädda, chica väninnor.

I den stora salen där det serverades middag var en del av rummet avskärmat med stora vita skärmar och där bakom satt de riktigt hardcore religiösa personerna. Utanför skärmarna hällde brudgummens gamla lumparpolare i honom vodka medan vad som pågick innanför skärmarna kan man bara gissa sig till...

Men hur som helst, en sak kan man säga om alla israeliska bröllop jag varit på - de vet hur man får folk att dansa! Efter "brudvalsen" lade DJ:en på "Flashdance" och sen den enda "mizrahi"-låt som jag faktiskt gillar skarpt - Rikud Romanti (=romantisk dans). Fem minuter efter att DJ:en börjat spela var dansgolvet packat, imponerande. På volymen och dansa loss nu!

Farliga gäster?

En stor del av gästerna på gårdagens bröllop skiljde sig från Yardens vanliga umgängeskrets. Det var inte så många fysiknördar skulle jag tro. När vi lämnade festen uttryckte sig Yarden på följande sätt:

Det var ganska många av gästerna som såg farliga ut, som jag kände mig lite rädd för - och då räknar jag inte ens in kvinnorna! Jag tror att andelen män som skulle kunna knivskära mig i en mörk gränd var högre här än någon annanstans jag varit...

Trötthet

Ella jobbar stenhårt på att bli bebisen som gav microsömnen ett ansikte och sover i 10-minuters perioder på dagarna. Precis sådär lagom länge att man hinner gå på toa, äta lite och precis närma sig sängen för att själv få lägga sig ned. Men längre än så kommer jag sällan. Och eftersom jag bara sovit 4,5 timme i natt så blir jag lite less på hennes beteende. Men nu sitter vi iaf här i soffan och funderar på hur vi ska ta oss igenom resten av dagen.

Snart kommer veterinären på hembesök för att ge Chopsy den årliga rabiessprutan och lite andra grejor. Gillar konceptet med hembesök, de har en liten mobil klinik i en buss och så kommer de till ens dörr och det kostar lika mycket som ett besök på den vanliga kliniken.

Lite senare ikväll ska hela familjen på bröllop. En kompis till mig ska gifta sig, ett litet och intimt bröllop med endast de 600 närmaste... Är lite sur på svägerskan som hade sagt att hon skulle kunna vara barnvakt men sedan sa igår att hon inte alls kunde det eftersom hon har volleybollträning. Så det blir till att ta med Ella, får hoppas att hon sköter sig lika bra som hon gjorde när hon var på tjejmiddag för ett tag sedan!

En positiv sak är att min mini-mjölkstockning som jag drabbades av igår har löst sig. Googlade och hittade svaret, vita prickar på bröstvårtan som är tecken på en igenstängd mjölkkanal och som man får se till att ta hål på, förslagsvis med en knappnål. Y tyckte att det lät som att det skulle göra hemskt ont men jag ansåg nog att det hade varit helt ok att pierca bröstvårtan utan bedövning om de hade sagt att det skulle hjälpa med tanke på hur vidrigt ont det gjorde att amma. Hur som helst hjälpte det på en gång och den där stenhårda golfbollen som jag hade i bröstet försvann efter en amning. Vad skulle man göra utan internet?

Fotograf

Jag fick precis veta att man måste läsa Linda Rosings blogg så sagt och gjort spanade jag in den för en liten stund sedan. Och redan vid första inlägget så inser jag att jag och Linda har en del gemensamt. Vi har samma favoritfotograf (och här skulle ju en länkning sitta finfint men jag hittar ingen hemsida eller nåt sånt)! Fast jag var ju lite före henne med att upptäcka det, jag använde mig ju av Mange som fotograf på mitt bröllop för nästan ett år sedan. Och jag har väl aldrig heller varit så nöjd över ett fotojobb, nybörjartur kanske man kan kalla det! Utöver detta har vi båda tvättat nu på morgonen och så har vi likadana diskställ! Jag känner mig närmare henne än någonsin. Skulle bara behöva en släng av hennes städmani så skulle lyckan vara total!

Magbild?

Ok, det kanske var lite taskigt av mig att slänga upp en massa bilder på en partande make. Jag hade iofs tillåtelse och han har självförtroende som räcker för en mindre armé men ändå... Nu var det ju faktiskt inte bara han som var bra i gasen, även frugan var ordentligt igång efter att ha rensat större delen av efterrättsbordet. Sockerkickar ska man inte underskatta! Och när cowboyhattar plötsligt dök upp på dansgolvet (det var ju Purim, kanske skriver om det senare men om inte kan ni klicka HÄR så kan ni se vad det är) så shakade jag inte bara rumpan, magen var ordentligt med också. Så, glöm att mitt ansiktsuttryck påminner om en idiots - det är magen som är viktigast här!

Nykter

För att visa sin gravida fru lite support valde maken att också vara nykter på helgens bröllop...

Jag fick lov att publicera fotona om jag lovade att vidarebefordra alla komplimanger så det är bara att sätta igång!

Israelisk möhippa

Förra helgen var jag på möhippa. En kusin till Yarden gifte sig iförrgår så förra fredagen var det dax för mig att få vara med på min första israeliska möhippa. Visste inte riktigt vad jag hade att vänta mig, både brudens mor och moster, tillika min svärmor, skulle vara med. Och dessutom hade brudens syster gjort ett akut kejsarsnitt dagen innan, 7 veckor innan utsatt tid, så jag förväntade mig nog att det skulle vara lite avslaget. Frågade Y innan om jag trodde att jag skulle få bli full och se manliga strippor men han trodde inte att jag skulle räkna med något av det. Så jag kom bärandes på min lax som jag blivit tillsagd att laga och hade rätt låga förväntningar.

Jag blev glatt överraskad kan man säga. Klart det dök upp en manlig strippa, iklädd mask för ansiktet. För det visade sig att efter att skjortan och hatten åkt av, och bältet mycket professionellt dragits ur hällorna, att det var bästa kompisens lillebror som hade (tvingats) ställt upp. Inte så att någon av oss klagade över valet av person, snarare var vi väl kanske lite besvikna över att dansen tog slut på ett så tidigt stadium... Och stämningen var på topp redan efter en timme. Efter (den alltför korta) stripteasen var det dags för chokladtillverkning. En inhyrd konditor visade oss hur man skulle göra och medan de andra spårade ur på ett tidigt stadium och mest dansade och åt så tillverkade jag praliner för brinnande livet.

Efter den urspårade pralintillverkningen var det presentutdelning - sexiga underkläder, sexleksaker och annat viktigt för en blivande fru! Och sen följde utfrågning av blivande maken på video, frågestund bland tjejerna och diverse andra lekar. Kan lugnt konstatera att min hebreiska var otillräcklig inom dessa områden, Ys syster fick översätta det mesta! Det blir till att köpa en Cosmopolitan på hebreiska och plugga in ord från deras sexspalter i framtiden... Klart trevlig kväll över all förväntan!

Dålig ork och dåligt samvete

Jag har lite dåligt samvete för att jag fortfarande inte har fått iväg tackkorten från bröllopet i somras. det är mer än ett halvår sedan nu. Förvisso fick jag vänta ca 5 månader tills jag fick fotona. Men nu har jag dem, och korten, och kuverten. Men inte orken och tiden. Eller, tiden har jag, det är nog bara orken som saknas. Men snart ska jag fixa. Snart. Jag har inte glömt bort er. Och om jag skulle råka glömma bort det så kan jag garantera att min mamma kommer att påminna mig. Hon är som en levande påminnelsemaskin. Snart kommer hon att skicka tackkorten själv.

Fotomani

Började titta så smått på bröllopsfotona. Visade sig att det var nästan 500 bilder på CDn. 4 timmar senare hade jag sett de flesta och börjat välja ut de bästa. Prio ett är att hitta ett bra foto för tackkorten. Och sen tycker maken att vi ska förstora ett foto och hänga på väggen. Och så ska det väl bli ett album, funderar lite på att fixa en bok av det. Fast då hade jag nog behövt vara fullständigt ledig i ett par månader.

Det enda jag har åstadkommit hittills är ett collage på foton jag gillar som knappast lär bli aktuella för tackkort. Här kommer det:

Historiskt

Idag är en historisk dag för mig. Tre saker som tagit väldigt lång tid har förverkligats idag.

1. Jag fick mitt israeliska id-kort, nu har jag mitt uppehållstillstånd
2. Jag och Yarden räknas från och med idag officiellt som gifta i Israel
3. Vi fick CDn med våra bröllopsfoton

Idag ska jag lära mig mitt nya ID-nummer, ikväll ska vi fira och sen ska vi fixa tackkort till våra bröllopsgäster!

2007

Känner mig lite bättre idag, en av fördelarna med magsjuka är ju att det går över snabbt. Så jag tänkte att eftersom det är årets sista dag så kan jag ju sammanfatta 2007 lite. 2007 har varit ett väldigt innehållsrikt år, nästan bara positiva saker som har hänt.

Året firades in i vår lägenhet med gåslever och champagne. Eftersom det var andra året i rad som det stod på menyn utsedde Y och jag det till en av våra egna traditioner. Jag tror dock att jag kommer att bryta den traditionen ikväll, det får bli lite rostat bröd för mig bara... I januari hann vi med en ökenvandring, 2 bröllop, en bestigning av Masada och så fick jag en cykel. På den negativa sidan var självmordsbombningen i Eilat, den första i Israel sedan jag flyttade ned och som jag förstod det den första i Eilat någongsin.

I februari fick jag besök av min bror. Det blev ytterligare ökenvandringar, besök till Jerusalem och Döda havet. Mars var en aktiv månad - ytterligare ökenvandringar, cykelturer och som grädde på moset en skidresa till Italien. I april firades det Pesach och på den tillhörande ledigheten passade vi på att åka till Eilat för att dyka och, tada... vandra i öknen. Jag åt påskägg och firade min födelsedag.

I maj dök sommaren upp. Hunden blev av med sin päls, jag började jobba extra i en klädaffär och sög fullständigt på det. I slutet på månaden blev jag utlurad i öknen en sista gång för säsongen. Mina högljudda klagovisor tystnade dock när en förlovningsring plockades fram och sattes på mitt finger.

I juni kom Kicki på besök. Vi spanade in Pride-paraden, Jerusalem och blev ompysslade på spa vid Döda havet. Lite shopping hann vi också med. I slutet av månaden gick jag min sista dag i skolan, fullärd!

I juli var bröllopsförberedelserna i full gång. det bokades hotell, stråkkvartetter och middagar. Jag åkte hem till Sverige medan Y försvarade landet. Jag var supereffektiv och fixade allt som behövdes för bröllopet, träffade kompisar och hann till och med lite shopping.

De sista självande timmarna innan bröllopet kom, jag fick en möhippa på Hasseludden, Ys familj landade, en dag med mamma, svärmor och svägerskan hanns med och sen var dagen D där. Bröllopet beskrivs enklast som perfekt! Tack till er som var där (fotona är snart på väg så det kan hända att ni får tackkort under nästa år...). Två dagar senare stack vi till Madrid och därifrån vidare till Ecuador. På Galapagos dök, red och slappade vi. En 5-dagars kryssning mellan öarna kan så här i efterhand utnämnas till resans höjdpunkt. Flög till Lima 2 dagar efter den stora jordbävningen där och tog oss därefter upp på hög höjd i Anderna där vi vandrade ända upp till 4750 möh.

I september fortsatte vi söderut i Peru. Vi spanade på kondorer i Colca canyon och såg Macchu Picchu. Och sen åkte vi vidare till Bolivia, ett väldigt spännande land med så mycket att se. Titicacasjön, La Paz, djungel, stäpp, massor av djur och dammiga vägar. Vi avslutade Boliviaresan med en tur till Salar de Uyuni, en 3-dagars resa som tog oss genom de mest otroliga landskap, fick oss att må riktigt dåligt pga höjden (vi var på 5000 möh som mest) och få otroliga upplevelser.

I oktober tog vi oss över till Argentina och tillbringade 5 dagar i Buenos Aires där vi dansade tango, åt blodiga köttbitar och shoppade. Väl tillbaka i Israel gick vi jetlaggade på goda vänners bröllop och dansade hela natten. I oktober skulle jag också ha börjat jobba men det blev uppskjutet så jag var hemmafru på heltid.

November var en lugn månad som mestadels handlade om mat och mys. December gick i svenskhetens tecken med luciafirande, julfirande och besök från Sverige.

På det stora hela - ett helt fantastiskt år! Känns som att det kan bli svårt att toppa men jag ska försöka. Nyårslöftena är desamma som varje år - göra mer saker jag tycker är roligt och mindre av saker som jag inte gillar. Låter lättare än vad det är!

Brudklänning

Jag tyckte ju faktiskt att jag var jättefin på mitt bröllop. Att jag hade en vacker brudklänning. Men så satt jag och gick igenom lite foton och hitade några som togs när jag hade besök av Kicki. Och då insåg jag ju vad det var vad jag egentligen hade velat ha på mig. Någon av de här klänningarna så klart...

Mowahahahaha!!! NOT!

Jag kan tycka att rosetten under bysten kanske är lite väl mycket...