Jag har lite dåligt samvete för att jag fortfarande inte har fått iväg tackkorten från bröllopet i somras. det är mer än ett halvår sedan nu. Förvisso fick jag vänta ca 5 månader tills jag fick fotona. Men nu har jag dem, och korten, och kuverten. Men inte orken och tiden. Eller, tiden har jag, det är nog bara orken som saknas. Men snart ska jag fixa. Snart. Jag har inte glömt bort er. Och om jag skulle råka glömma bort det så kan jag garantera att min mamma kommer att påminna mig. Hon är som en levande påminnelsemaskin. Snart kommer hon att skicka tackkorten själv.
3 comments:
De som väntar mest läser nog tyvärr inte din blogg! Och jag skulle förstås ha lagt beslag på korten redan i januari. Men jag tränar på att förstå att du är en vuxen person!
Kram
Erhm.
Vi har fortfarande ett par tackkort som inte skickats iväg. Och det är snart tre år sen vi gifte oss.
Tänkte att det kanske kunde vara en tröst. Ibland behöver man se saker ur ett annat perspektiv.
För som sagt: Allt är relativt.
Min lilla mamma: Patience is a virtue, de klarar nog av att vänta lite till!
Alexia: Åh vad skönt att höra! Ska försöka få iväg dem inom ett år iaf...
Post a Comment