Vägning

Ja, vad ska man säga. Jag befinner mig ju inte på någon platå iaf. Upp ett kilo från förra veckan. Måste vara muskler från skidåkningen. Och kanske lite frukost. Well, nya friska tag får det bli. Jag startar med att skicka iväg maken till affären för att shoppa lite choklad. Det är ju ändå fredag.

Alzheimer?

Alltså, det här med att redovisa sina viktnedgångar (...) är inte det lättaste. För det mesta så brukar jag glömma bort att väga mig på fredagar. Så inte den här veckan. Istället glömde jag bort att redovisa resultatet den här gången. Antagligen blev jag så exalterad av att jag lämnat min platå att jag gick och åt en massa mackor och sen var det borta... Japp, jag har faktiskt tappat några hekto den här veckan. Beror antagligen på en massa promenerande misstänker jag. Och jag hade goda intentioner att ta en morgonpromenad idag med vagn och hund men åskväder och spöregn tycker jag är en tillräcklig ursäkt för att hålla sig inne.

Platå

Så länge man ammar så ska man ju inte gå ner i vikt för snabbt. Hahaha! Ingen risk. Jag har, som man i viktminskningskretsar säger, kommit till en platå. Samma vikt som för två veckor sedan (ok, plus 1 hg men det tänker jag inte hänga upp mig på) och när jag vägt mig under veckorna så har det hela tiden legat däromkring. Jag måste nog ta och lägga till lite mer motion tror jag. Eller så kanske jag skulle ha struntat i de där tre semlorna som jag åt i måndags... Eller, nä, man måste ju få njuta lite av livet också och de var ju så goda!

Viktraset

Alltså, jag glömde faktiskt bort att väga mig igår. Men jag vägde mig i torsdags morse så jag är lite crazy och redovisar den vikten. Helt ok, fast jag tror mest att det beror på att jag inte varit och handlat eftersom jag varit sjuk i veckan och att vi därför inte haft någon mat hemma. Det är alltså inget resultat av att jag följt ett ambitiöst program. Men, alla sätt är bra så länge jag kommer närmare målet. Möjligtvis med untantag för amputation. Inte för att jag är så desperat ännu.

Oops

Glömde bort att det var fredag igår så det blev ingen vägning. Fixade det imorse istället - 75,1 kg. Inte så mycket, men nedåt iaf. Måste bero på att apelsinerna är så jäkla goda att jag faktiskt trycker i mig såna istället för en massa onyttiga saker (mackor med messmör och västerbottensost är nyttigt!).

Ehum..

Jo, det gick ju inte så bra det där. Å andra sidan så kan det vara så att de där extra 3 hektona kan vara snor. Skulle inte alls förvåna mig. Eller kanske te. För usch och fy vad förkyld jag är. Det är tur att jag har världens gladaste bebis att titta på och en mamma som går ut med hunden och låter mig få sovmorgon. För maken är precis lika förkyld. Eller, kanske inte riktigt lika mycket, men han är ju man...

Brasklapp II

Inte nog med att min mamma tvångsmatar mig med Daim (de är slut nu btw), svärmor är nu också inblandad i morgondagens troliga nederlag... Hon fyllde nämligen år igår och fick en överraskningsmiddag på alla gottegrisars Mecka - Max Brenner! Inte schysst. Men, choklad och grädde lär ju vara bra om man kör GI-metoden. Det är nog det jag gör. Marshmallows och maränger måste väl också ha bra GI om de ligger indränkta i choklad! Eller?

Brasklapp

Jo, jag tänkte bara säga att om det visar sig att jag skulle ha gått upp i vikt på fredag så är det inte mitt fel. Jag skyller allt på min mamma! För hade inte hon varit här så hade jag inte satt i mig Estrella-chips, godis, leverpastej och rökt korv just nu (rökt lax är väl GI eller nåt va?). Och jag sa till och med åt henne att inte öppna det stora Daim-paketet som hon hade med sig för jag har ingen som helst självkontroll vad gäller Daim. Men tror ni inte att hon har smygit upp den och försökt gömma den bakom cornflakes-paketet? Vad är det för himla sätt. Nu har jag satt i mig två stycken på bara ett par minuter. Taskigt.

Minus

Med viss fasa och enligt konstens alla regler (dvs i enbart underkläder, nyammad och nykissad) ställde jag mig på vågen i morse och tror ni inte att jag hade tappat 8 hg! Tjohoo! Har lagt in en liten grej i högra kolumnen så att jag får skämmas om jag ger upp, den absolut bästa motivationen för mig. Jag har dock bara lagt in kilona som ska bort, inte utgångsvikten, för att fokusera på det som är viktigt. För er som inte tycker att det är tillräckligt så kan jag informera om att min utgångsvikt är densamma som Millans, nyfikna människor! ;-)

Har funderat på att köpa mig ett par schyssta stövlar när jag når första målet men jag misstänker att vintern redan kommer att vara över här då. Nya jeans behövs inte heller, jag kommer ju att ha mina gamla att använda då. Ny TV har jag tänkt att skaffa ett längre tag men det känns som att det går stick i stäv med ett hälsosammare liv så det blir det inte heller. Kom med något bra förslag vetja!

Viktigt

Millan skrev häromdagen att hon skulle köra ett race och gå ner lite i vikt och funderade på om inte några andra skulle haka på. Och innan jag visste vad som hade hänt hade jag sagt att jag var med. Inte så himla genomtänkt men däremot rätt nödvändigt. De sista fem graviditetskilona har liksom bitit sig fast och vägrat försvinna, hur mycket jag än ammar.

Och samma dag som jag lovat det var vi på 80-årskalas med ordentligt med mat och efterrätter. Och dagen efter var det pizza till lunch och så visade det sig att de där fem kilona i själva verket var sex. Kilon alltså. Ingen direkt strategi har jag heller. Det blir inte Viktväktarna, orkar inte hålla på att räkna points och den där light-hetsen lockar inte. Jag tror att det får bli så enkelt att jag skippar kakor, choklad och snacks och så blir det mer promenader, yoga, frukt och grönsaker. Ett nyttigare liv helt enkelt. Typ, vatten är också godis. Och i kylen står det en låda med praliner och ropar på mig... Lika bra att gå och lägga sig tidigt.

Imorgon är det dags att kolla vad som har hänt på den här första veckan. Håller tummarna för att jag inte har gått upp iaf. Sex kilon ska bort till att börja med och sen skulle jag gärna tappa ca 3 kg till för att komma ned i en vikt som jag brukar känna mig nöjd och snygg i. Självklart ska jag få något fint pris när jag nått båda målen men det måste jag fundera lite mer på...

Viktras

Ni vet hur kilona bara rasar av en när man ammar! Eller hur? På en månad i Sverige hade jag gått ned, hmm, 4 hekto. Eller... Ok, jag hade gått upp 4 hekto. Det måste vara de där 4 hg smågodis jag åt. Per dag. Kanske alla mackor och all fika. Svenskar fikar hela tiden enligt Yarden. Och det är ju trevligt. Om man tycker om att gå upp i vikt. Om man däremot lämnade sina mammabyxor i Sverige så är det däremot dags att göra någonting åt badringen i midjan. På en gång. Ska bara äta upp glassen först...

1 månad

Idag har vi varit på BVC. En månad gammal är Ella 56 cm lång och väger precis 5 kg. Barnmorskan konstaterade att jag inte har mjölk i mina bröst, jag har grädde. Och försäkrade samtidigt att de inte tänkte förespråka någon form av diet så länge hon ammades (Y var lite orolig eftersom han hört att BVC ansåg att jag skulle bantas när jag var bebis). Det var ju en himla tur att jag fick en matglad bebis så att inte all denna mjölk gick till spillo. Å andra sidan kan man väl kanske misstänka att aptiten kom med generna...

Bebisdieten

Jag har börjat fatta varför man går ned så mycket i vikt när man har fött barn och ammar. Man hinner ju f-n inte äta!

Först väcks jag av hungrig bebis som ju självklart får äta sig mätt och nöjd. Därpå går jag upp, sätter ned Ella i babygymmet och fixar mig en kopp kaffe. Har jag tur hinner jag också äta en macka eller lite youghurt innan det börjar skrikas hysteriskt. Därefter ammas det, dansas, sjungs, byts blöjor och så somnar bebisen. Och efter ungefär 10 minuter vaknar hon igen. Och så upprepas det hela ett antal gånger under dagen. Idag hade Ella den goda smaken att sova en timme mellan tolv och ett, det kunde jag tyvärr inte utnyttja för att äta lunch för jag hade besök och satt och drack kaffe och åt en kaka då... Vid tre verkade det som att hon tänkte sova lite längre än 10 minuter så då tog jag fram en burk soppa ur frysen och började värma upp den. En timme senare hade jag tid att börja äta. Knappt hade jag satt mig ned förrän Ella börjar skrika hysteriskt och kräva mat. Så vad gör man? Jo, Ella fick så klart äta först medan jag med en hand försökte mota bort hunden från att komma åt min halvätna soppa. Vid 6-tiden åt jag upp det sista på tallriken...

Jag hoppas att det här är någon slags övergående fas och att jag snart ska få till lite rutin på att vara mamma för annars kommer jag att svälta ihjäl. Btw, mamma, nu är det slut på all infrusen mat, när kan du komma ner igen?? ;-)

Snedvriden kroppsuppfattning

Det verkar himla jobbigt att vara tonåring nuförtiden. Man ska vara så jäkla smal och perfekt jämt. Fler borde satsa på att skaffa sig en snedvriden kroppsuppfattning à la Karin! Jag står och beundrar mig själv i helkroppsspegeln i hissen och tycker att jag fått sån himla snygg kropp på ingen tid alls... Magen är ju mindre än brösten! Och sen att brösten är gigantiska, jag har mammashorts och ett tajt linne som håller in magen och dessutom drar in magen ett snäpp spelar ju ingen roll. Och jag väljer att blunda för det "lilla" problemområdet höfter/rumpa/lår. Fokusera på de bra delarna istället - jag har ju säkert minskat min midja med 50 cm de senaste 3 veckorna, försök slå det om ni kan. Ska nog firas med lite glass!!

Bantningstips

Jag insåg precis att youghurtglassen jag sitter och slevar i mig innehåller 2% fett medan den naturella youghurt jag brukar äta till frukost innehåller 3% fett. Det innebär att glassen innehåller 33% mindre fett. Nu är det ju iofs så att man inte får banta när man är gravid så jag fortsätter att äta youghurt till frukost men snart kommer det att bli ändring - det blir glass för hela slanten!!