Sur som ättika

Idag är jag på riktigt dåligt humör. Hade tänkt åka och veckohandla men istället sov jag i två timmar. Tror jag skjuter på handlingen till imorgon istället.

Panther (betoning på sista stavelsen, det fulla arbetsnamnet är Panter hämnaren, fast på hebreiska) måttade in några riktigt hårda sparkar i morse så att jag nästan vek mig dubbel. Yarden vågade inte pussa mig hej då när jag lämnade av honom på jobbet efter att jag gett honom ett par ordentliga avhyvlingar på morgonen. Den enda som verkade oberörd av mitt humör var Ella som är helnöjd med att vara tillbaka på dagis.

Ikväll ska jag till min läkare och till sköterskorna för att kolla blodtryck mm. Den här gången har jag med all säkerhet gått upp för mycket i vikt enligt dem, men jag har faktiskt varit väldigt hungrig. Kolhydratladdningen har dragit igång, jag skulle kunna äta hur mycket pasta som helst!

Vädret är iaf mycket bättre idag - man kan faktiskt se himlen och luften känns riktigt fräsch. Och temperaturen har sjunkit ned mot 22-23 grader, antagligen hjälpte det att jag handlade 4 par shorts till Ella igår!

Längta

Nä, nu tycker jag faktiskt att maken kan ta och komma hem. Det börjar bli väldigt tråkigt utan honom. Jag har ju ingen att gnälla på...

Klädkod

Inga problem, jag var perfekt klädd för intervjun. Lite snyggare än de två som jag träffade där, men fortfarande tillräckligt avslappnad för att inte verka helt missanpassad. Intervjun gick väl kanske något mindre bra, snacka om chock när jag plötsligt fick i uppgift att sälja in ett projekt till investerare och förklara hur jag resonerade... Alltså, jag är grym på att byta blöjor på ett ålande barn, men investerare är inte min grej just nu, hur hala de än är! Jag hoppas att det kan bli något av det iaf eftersom jobbet verkar jättespännande och utmanande men jag vet inte om min tidigare erfarenhet är tillräckligt, det är ju inte direkt någon rocket science jag har jobbat med. Får hoppas att de tror att jag är lättlärd och värd att satsa på. Jag är ju trevlig om inte annat, nästan jämt.

Get a room guys!

Kan det finnas någon vettig anledning till att man väcker upp oss kl 05.30 för att kolla blodtrycket? Är blodtrycksresultaten som allra mest pålitliga då? Jag för min del kan inte somna om efteråt, och då är det ju inte mycket kvar att göra än att börja att vänta på ett rum. För nä, det blev ingenting i går heller. Minna kallade det "dagens spännande" igår, dagens anti-klimax skulle jag nog kalla det. Nu ligger jag och funderar på om trycket i magen kan tänkas vara värkar eller om jag bara behöver gå på toaletten. Ni fattar hur spännande jag har det här. Till på köpet missar jag ett besök från Nippertippan och Dansken som semestrar i Israel just nu.

Alldeles nyss var det rena cityakuten i korridoren dock!! Springande fötter, rullande säng och snabbt medicinsnack på hebreiska. Jag ligger på avdelningen för "riskgraviditeter" (känns lite löjligt när mitt blodtryck gått ner till hyfsat normala värden igen) så det finns en hel del kvinnor som ligger inne med jobbiga diagnoser. Såna som inte vill något hellre än att det ska gå några dagar till innan de måste föda. Så när man hör sådana akuta saker så känns det inte så jobbigt att vänta på ett rum längre. Å dessutom togs kvinnan som de sprang iväg med nyss till operation och det är definitivt ett av rummen jag inte vill ha.

Desperate times...

...calls for desperate measures!

Nu ska jag ut och gå i trappor. Så länge det kommer in kvinnor som redan är i fullt värkarbete så sätter de ju inte igång mig så nu får jag banne mig se till att det händer något. Av en ren händelse har de en liten glassbar på bottenvåningen också...

Fejkad städiver

Det finns ju en del fördelar med att vara ledig och bara gå omkring och vänta. Jag har börjat få ordning bland alla våra ekonomipapper, pärmar och andra saker som bara legat i högar (vi är jätteduktiga på att ordna högar i den här familjen). Jag har handtvättat koftor som har legat i tvättkorgen i månader. Inte för att jag fått några riktiga städryck, mer för att jag tyckt att jag borde göra någonting vettigt varje dag.

Idag har jag fejkat ett städryck och städat våra två badrum. Jag har ju hört att alla höggravida får för sig att de ska städa/baka/möblera om innan förlossningen så jag tänkte att det kanske är något i Ajax-lukten som sätter igång hela processen. För särskilt sugen på att städa var jag inte, det var mer ett klart behov. Yarden försökte inte stoppa mig utan sa att "kroppsarbete ska ju kunna hjälpa till att starta förlossningen, jag lägger mig och vilar under tiden". Nu ska jag hänga lite tvätt och sen ska nog jag också vila lite, se om det händer något.

Uppdateringar

Som ni kanske märker har jag tagit bort den där bebisräknaren. Blir ju bara sur när jag ser den, 9 dagar kvar och ingen bebis däri liksom, vilket ljug... 9 dagar över tiden och stor bebis inuti!

Kan även meddela att jag hade värkar i två timmar inatt. Tog ett par alvedon och lyckades somna vid 3-tiden och hoppades naturligtvis att jag skulle vakna av att jag hade outhärdligt ont. Vaknade som vanligt av att jag var hungrig. Snopet liksom.

Ur led är tiden

Ja, här händer det inte mycket. Liten verkar inte ha några planer på att komma ut. Bebisnedräknaren har börjat räkna upp igen. Om nio månader är den väl till normalläge antar jag. Fast, så illa är det faktiskt inte. Jag har massor av kakor i frysen, böcker att läsa och luftkonditioneringen funkar finfint. Kunde ha varit värre, pratade med en kompis igår som planerar ett bröllop med ca 600 gäster, då väljer jag nog hellre förlossning utan bedövning vilken dag som helst!

Ikväll är det läkarbesök igen. Y låter mig inte köra själv längre, möjligtvis till affären och tillbaka men inte längre än så. Mina gissningar om vad som kommer att sägas hos läkaren? Hon ligger med huvdet ner, bra puls, mycket rörelser, tillräckligt med fostervatten och öppen 0 cm...