Sunday, June 27, 2010

Vandringspremiär

Efter vår excellenta midsommarmiddag packade vi (jag, Y, E och E) in oss i bilen och styrde norrut. Några kilometer innan gränsen till Libanon stannade vi, slog upp vårt tält och somnade sött. Några timmar senare vanade vi i ett småblött tält - det hade regnat under natten och vi hade inte brytt oss om att lägga över regnskyddet över ventilationshålet i mitten av tältet, det är ju ändå juni... En mycket förvånad Ella vaknade efter sin första natt någonsin i tält och var helt till sig. Jag och Y insåg trötta att det nog inte skulle bli mer sömn så strax före klockan sex serverades kaffet.

Efter frukost packade vi ihop våra saker och körde till Mitzpe Hila där vi påbörjade vår vandring - jag med Eitan i BabyBjörnen och Y med Ella i "ryggsäcken". De första två kilometrarna gick nedför, genom skog, tills vi nådde botten av ravinen och vatten i form av Nahal Kziv. Här passade vi på att bada lite, titta på fisar och vada in i en grotta (efter tre meter vägrade Ella att gå längre dock så det vara bara att gå ut igen.

Efter badet följde två kilometers platt vandring, både bredvid och i vattnet. Vi tog en lång lunchpaus innan den sista delens uppförsvandring började. Vandringen tog oss upp till Montfort, ruinerna från ett fort från korsriddartiden. Härifrån fortsatte vi sedan lätt uppför tillbaka till bilen. Vandringen är bara sex kilometer men vi tog det väldigt lugnt så vi behövde nästan hela dagen. Det var iaf en mycket trevlig nybörjartur, lagom för att inviga Eitan i vandrarnas värld!

12 comments:

Minna said...

Tittade ni på fisar????

fniss fniss fniss

Karin said...

Minna: Men ååååh, jag har ju skrivit fel. Luktade på fisar skulle det ju vara. Eller möjligtvis tittade på fiskar... :)

Jojo said...

Vad härligt ni har haft det!

Ni är verkligen ett föredöme för alla småbarnsföräldrar som hävdar att man blir låst när man har små barn. Man kan leva på precis som vanligt, med den enda skillnaden att det kräver lite mer planering! ;o)

Jenny said...

Underbart! Vi har precis skaffat oss ett tält och ska snart inviga med en första camping helg..ska bli kul! Barnen är redan eld och lågor!

Annika said...

Ser ganska mysigt ut - fast, jag är lite vildmarks-skeptisk, måste jag erkänna ;). Tälta är inte min melodi. Men ni verkar ha haft det härligt!

kicki said...

Wow, vad härligt det låter, en sån där nybörjartur skulle nog tillåmed jag kunna gilla! Och fisar dessutom, right up my alley! Tänk dej en natt i tält med mig ;-)

Karin said...

Jojo: Tack! Helt som "vanligt" kan man inte riktigt leva med småttingar, men man kan komma hyfsat nära. Synd bara att planering inte är någons starka sida i den här familjen... ;)

Jenny: Åh vad kul, hoppas att ni får en trevlig campingtur. Barnen kommer att älska det!

Annika: Vildmarks-skeptisk var ett väldigt talande ord! ;) Egentligen är jag ju en lat och bekväm person som inte alls borde gilla frilufsande men när jag väl kommit över det initiala motståndet så trivs jag utmärkkt.

Kicki: Alltså, det är en nationalpark, jag vet inte om gasläckor är välkomna dit... Fast hellre ett luftigt tält än en stängd bil! ;)

Anonymous said...

Min fulla beundran! blöjor och barnmat och varmt och kallt!?
Fantastiskt att ni kom iväg.
Eva Henriksson

Karin said...

Eva: Jag känner mig rätt nöjd med att vi bestämde oss för att åka. Med alldeles för många blöjor (man vill inte stå ute i vildmarken med en nedbajsad bebis och inga blöjor... Fast barnmat hade vi ingen - förutom den jag ständigt bär med mig till Eitan då!

Katarina i Holon said...

Vi har också gjort nån runda där i trakterna. i alla fall har vi varit på Monfort. Jag kände mig helt ensam i världen den gången. Vi såg inte en människa på hela dagen. Men det var fint. Ni ser ut att ha haft det härligt trots tidig väckning och lite regn.

Lisa said...

Men ah, det later ju alldeles alldeles underbart.. Kan jag fa följa med nästa gang? :)

Kram fran Lisa

Karin said...

KiH: Jag var faktiskt på Monfort första gången jag var i Israel. Det var iaf en massa människor som var vid poolerna och längs vattnet den här gången men på vägen ned var vi helt själva.

Lisa: Inga problem, bara att hoppa på flyget. Om du vill kan du få sova i ett eget tält tillsammans med vår levande väckarklocka! ;) Kram.