Sunday, March 04, 2007

Varför man inte ska vandra långa sträckor i öknen

Man kan ju tro att det är vackert att vandra i öknen. Att man får uppleva saker som man inte annars skulle se, att man mår gott av luften, utsikten och motionen. Att man efteråt mår toppen och känner sig som en ny, bättre människa. Det kommer ni antagligen att få höra i senare inlägg men här tänkte jag hjälpa er att genomskåda alla lögner!

Att se djur i deras rätt miljö är en upplevelse. Sure, det är kul att se kameler - det är läskigt som tusan att se en hyena i mörkret och veta att man ska lägga sig och sova under bar himmel om ett litet tag. Föredrar att se dem bakom galler.

Man känner inte att man svettas inte i öknen eftersom svetten avdunstar på en gång. Det stämmer, det syns inte att man svettas, däremot luktar det...

Äventyrliga bitar av turen får en att känna sig mer levande! Skitsnack, när man går på en kam med ett stup på ena sidan, 35 gradig lutning med rullgrus på andra så sprutar iaf mina tårar av skräck och det enda jag önskar är att jag ska överleva.

Just den här kammen var faktiskt inte ett dugg kul

Den friska luften får en att känna sig pånyttfödd! Hmm, det enda som kommer att bli pånyttfött här är huden på mina armar, trots åtskilliga insmorningar med 34:ans solskyddsfaktor ser de ut som att de kommer trilla av snart. Och de börjar skifta i grönt pga all Aloe Vera som de är insmorda i.

Motion är bra för kroppen! Möjligtvis i måttliga mängder. Jag kan knappt röra mig, jag kved högljutt när jag tvingade mig nedför trappan för att gå ut med hunden och fötterna... kolla speciellt in min "lilltå" nedan!

Kolla in var lilltåblåsan egentligen börjar...

8 comments:

Minna said...

Negev är inte att leka med.

Karin said...

Måste vara livsfarligt att bo i Beer-Sheva...

Anonymous said...

Stackars dina små fötter! De ser inte ut att må så bra...
Vidhåller att motion inte är bra för en. Möjligen raska promenader som avslutas med en latte ;-)

Karin said...

Kicki: Y hittade en trevlig liten tur på kartan som skulle kunna vara en lagom dagstripp. Så jag sa: den skulle vi kunna göra om Kicki kommer på besök nån gång. Y fattade inte det roliga med det så jag var tvungen att förklara att en bra dagstur med dig skulle vara längs med strandpromenaden och sen hem via shoppinggatan! Naturligtvis med glass- och kaffepauser.

Anonymous said...

Du känner mig så bra älskling!

Anonymous said...

Men Kala, vi vet ju redan att du är modig, äventyrlig och stark (okey, lite otränad just nu kanske). Du behöver inte göra flera sådana här "utflykter". Hälsa Y från mig! Hyenor och stup, usch!!!!

Anonymous said...

Våra adrenalinkickar / äventyrsaktiviteter skiljer sig något; du hittar dina på en bergskam i Israels öken, jag hittar mina när jag ska gå över Hornsgatan i rusningstrafik....

Karin said...

Mamma: Du känner mig väl, jag kommer att fortsätta utsätta mig för äventyr - vådan av en för trygg barndom misstänker jag!

Alexia: Det där med att gå över gator är faktiskt rätt läskigt. Vi hade en föreläsning häromkvällen för en kompis som ska till Vietnam om hur man korsar gator i Hanoi - "be en bön och börja gå, vare sig du är troende eller ej, det är om möjligt det enda som kan hjälpa dig där"!