Så här ser det ut mest varje helg. Vi hänger i barnpoolen på Weizmann-institutets "recreational center". Sen sätter vi oss i skuggan och äter lunch. Eller middag. Dricker lite öl, äter en glass. Gungar lite. Och så tillbaka till poolen igen. Tills något av barnen (eller varför inte båda) är övertrött och skriker och gråter. På stranden är vi väldigt sällan. Vi har inte riktigt pigmenten för att vara i solen utan att bli illrosa på en kvart. I poolen är det inte riktigt ett problem eftersom det finns stora solskydd uppspända över den. Och så slipper man den där sanden som tar sig in överallt. Och har man riktigt tur så kanske ett band spelar i caféet och man kan låtsas att man är på charter på Kanarieöarna när de öser på med "Viva Espana".
Eitan jobbar enligt devisen "no fear" och kastar sig huvudstupa utför alla rutschkanor
Ella tycker inte om att få vatten i ögonen så hon tar det lite lugnare
Eitan kommer troligtvis att få problem med sin könsidentitet eftersom vi envisas med att klä honom i Ellas gamla avlagda badkläder i tjejfärger. Eller så blir han som sin far. Kolla in de där breda axlarna (på fadern alltså). Mmmmm....
Lite te kanske?
Sötast.
Också sötast.
Och så till slut en hyfsat censurerad bikinbild på undertecknad.
3 comments:
Du fick mig att skratta. Det behövde jag idag. tack.
Jag håller med om det där att slippa ha sand överallt. Börjar blir lite trött på det och vattenlandet är en favorit men att betala inträde var och varannan dag går inte. Så idag blir det stranden igen. Kram till dig och dina söta barn
Dosiss: Skönt att jag kunde glädja dig lite, var ju ingen kul dag för dig direkt.
Karro: Vi har tur, poolen ingår i gymkorten som jag och maken har och de är inte särskilt dyra. Men det är ju rätt mysigt med stranden också. Kram!
Post a Comment