Saturday, September 04, 2010

Tillbaka till vardagen...

Vädret i Sverige under vår semester lämnade ju inte så mycket plats till bad i havet. Ett par gånger blev det iaf. Men nu är vi tillbaka till vår vardag, manetsäsongen är över, vattnet lär enligt uppgift vara över 0 grader varmt så vad passar då bättre än att återuppta torsdagstraditionen med middag på stranden i solnedgången?

Lite extra krydda för en gammal fallskärmshoppare var att det fälldes plan efter plan med hoppare från låg höjd precis intill
Jag hade gjort en grym pastasallad
Killarna hade ett allvarligt snack om livet

8 comments:

yllet said...

ja, är det mindre än 0 grader i vattnet så går inte ens en israelit (??) i va? :) verkar vara en schysst torsdagstradition! vår är mer åh torsdag! Ställer du ut soptunnan?" och sen kommer glassbilen preciiiiiis när barnen somnat.

yllet said...

pe ess// vad pratar ella för språk? //de ess.

Karin said...

Yllet: Er torsdagstradition behöver lite mer glamour tycker jag. Lite champagne mellan soptunnan och glassbilen kanske?? Annars tror jag att det är "israel" som är ordet du söker, israelit är väl ett gammalt ord för jude om jag inte är helt ute och cyklar.

Ella pratar svenska och hebreiska. Mest hebreiska, men efter en månads hårddrillning så flyter svenskan på rätt bra för tillfället också.

yllet said...

Ja jag ska försöka få till lite mer glamour i vår torsdag! Fast visst är er torsdag som vår fredag? På fredagarna kommer iaf ingen sopbil, det är lite mer glamoröst!
Israel skrev jag först men så blev jag osäker, när jag säger det låter det rätt men skrivet såg det bara ut som landet Israel. :)

Katarina said...

Jag måste säga att er vardag ter sig mycket mer lockande än min vardag. :-)

Karin said...

Yllet: Jo, torsdag är ju fredag för oss så det är väl lite fuskigt att jämföra rat av. Du har ju säkert supercoola fredagar!

Katarina: Ibland så är det inte fel, fast jag är ju nästan alltid avis på dig som får bo i Vasastan!

yllet said...

ja akta dig vad mina fredag är fräna!! :)

Karin said...

Yllet: Förstår jag väl!