Last man standing

Det har varit lite tyst från mig ett tag. Det beror på att vi har sjukstuga här hemma. Och för en gångs skull är det inte jag som är sjuk, även fast jag kände hur det killade i halsen imorse när jag vaknade.

Ella började iförrgår med att vara väldigt trött. Efter att bara ha varit uppe i en timme blev hon trött och började gnälla. Och när jag lade ner henne i sängen somnade hon innan jag hunnit sjunga färdigt "Sov du lilla videung". Igår var hon dessutom väldigt gnällig och klängig och sov i 45-minutersperioder. Och resten av tiden ammade hon - inte ens banan ville hon äta - eller skulle bäras runt, annars skrek hon i högan sky. Och jag tackade min lyckliga stjärna för att jag har fått en så fantastiskt nöjd och glad dotter som vanligtvis är en fröjd att vara med. Idag verkar hon dock må lite bättre, febern tror jag har lagt sig men hon har fortfarande hosta.

Igår morse vaknade Yarden och hostade ordentligt men gick iväg till jobbet. När han kom hem från jobbet vid fem så klagade han över att han vara helt slut och behövde gå och lägga sig. Själv hade jag kunnat tänka mig detsamma så jag gnällde väl lite över att inte få något avbyte, men insåg ju att han var "manligt sjuk". Fast jag gav efter och insåg att han var ordentligt sjuk när han klockade in på 39,2 graders feber, het som en bakugn!

Själv ska jag göra en omgång av Saras huskur, kokande vatten med ingefära, citron och lite honung och hälla i mig under dagen. Jag tänker inte bli sjuk den här gången! Hoppas att jag får lite tid över till bloggande idag, det ryktas att svärmor med syster kommar förbi senare idag och då kan jag kanske smyga iväg...