Sockerkoma

Nu får mina arbetsgivare förlåta att jag bloggar på arbetstid men jag befinner mig ändå i sockerkoma just nu så jag får ändå ingenting vettigt gjort. Imorse gjorde jag ytterligare ett av alla test som man gör om man är gravid i Israel - sockerbelastningstest (ja, jag har googlat det, hade aldrig hört talas om det tidigare). Det här testet gör man för att kolla att ens insulinproduktion befinner sig på en vettig nivå och att man inte drabbats av (graviditets-)diabetes. I Sverige så brukar man låta personer i riskzonen göra detta test (om man har högt BMI redan innan graviditeten, om man har diabetes i släkten eller om man gått upp väldigt mycket och snabbt i vikt under graviditeten) - i Israel verkar alla göra detta vecka 25.

Provet går till så att man får ett glas sockerlösning att dricka, sen väntar man i en timme och sen ger man ett blodprov. Vad som hände under den här timmen var att medan jag blev tröttare och tröttare så blev bebis hur pigg som helst av allt socker och sprang maraton i magen. Satt och tittade fascinerat på min mage som hoppade hit och dit medan jag väntade. När blodprovet var gjort sa sköterskan åt mig att gå hem, äta och dricka och vila eftersom man blir hemskt trött av det här provet. Jaha ja, kunde de inte ha sagt det lite tidigare, jag var ju på väg till jobbet! Väl på jobbet kickade sockerruschen in, jag var superpigg ett tag och jobbade som en besatt. Och sen kom blodsockerfallet... Och nu kan jag knappt hålla ögonen öppna.