Jag älskar doften av hav. Den lugnar mig och gör mig lycklig. Jag tror att det har att göra med att jag är uppvuxen på en ö, alltid med havet runt omkring mig. Varje gång jag kommer "hem", dvs till ön, så åker jag till en särskild plats där jag sitter och luktar på havet. Nu kan jag ju gå ner till stranden och lukta på havet varje dag, och det gör jag nästan.
Imorse hittade jag dock en annan doft. Gick en morgonpromenad till gamla hamnen i Tel Aviv. Inga båtar finns där längre men däremot ett överflöd av barer, restauranger och affärer. Hela området har blivit ordentligt upprustat under de senaste åren och bl a har man lagt ett trädäck som böljar fram över en stor del av strandpromenaden. Det var här jag hittade den, en välbekant men samtidigt främmande doft. Vågorna slog upp över träet, solen värmde upp det och det luktade... bastu!
4 comments:
Jag förstår precis vad du menar! Doften av hav är en sån lugnande och befriande doft på något sätt. Rogivande. Även att kunna blicka ut över vatten med endast horisontlinjen som begränsar sikten. Det är en av de största anledningarna till att vi valde att flytta ut till en ö i skärgården. Havet.
Jag förstår precis vad du menar! Doften av hav är en sån lugnande och befriande doft på något sätt. Rogivande. Även att kunna blicka ut över vatten med endast horisontlinjen som begränsar sikten. Det är en av de största anledningarna till att vi valde att flytta ut till en ö i skärgården. Havet.
Oj det var inte meningen att det skulle publiceras två gånger.... Sorry!
Alexia: Jag förstår ert beslut till fullo. Antar att den där utomhus jacuzzin inte hade något med saken att göra... ;-)
Inga problem med dubbelkommentarer, alltid trevligt när någon kommenterar så nu fick jag ju tre stycken helt plötsligt istället för en!
Post a Comment