En tur till Döda havet

Varning för jättelångt inlägg! Igår var jag på utflykt. Debbie, en kompis till mig, ska gifta sig på torsdag och hade fått besök av en kompis från USA som skulle bli visad lite turistattraktioner. Så, vi packade in oss i bilen, tre amerikanskor och jag och styrde söderut. För att ta sig till Döda Havet kan man antingen åka den långa vägen mot Beer Sheva och runda Västbankens södra sida. Eller så tar man den snabbare vägen över Västbanken. Och då bör jag väl passa på att berätta för förledda svenskar att det går att ta sig över Västbanken utan att sprängas i småbitar, bli beskjuten eller ha militäreskort. Däremot får man trängas med dödsföraktande palestinska taxibilar, israeliska lastbilar och diverse turister som saktar ned så fort de ser en beduinby. Och just ja, det finns en hel del getter tillhörandes beduiner och kameler som turister får ta kort tillsammmans med finns det längs vägen också.

Vägen går genom ökenlandskap och höjden över och under havet visas längs vägen. Riktigt häftigt var att de i vanliga fall bruna kullarna hade börjat grönska efter de senaste regnovädrena. Väldigt annorlunda och vackert att se detta i öknen.

På vägen passerar man ett par vägspärrar, vi kom på att bara en av oss hade nån form av ID-kort på oss, och blev lite oroliga att vi skulle bli stoppade. Sure. Hur intressant är en israel-registrerad bil fullpackad med västerländska tjejer?? Bara att passera..

Första stopp var Masada. Masada är en antik fästning som byggdes av kejsar Herodes strax före Kristi födelse. Eftersom Masada är byggt på toppen av ett 400 m högt berg, utan några direkt omgivande berg, mitt i öknen, utan tillgång till vatten så tyckte han att det var det perfekta stället att uppföra ett lyxigt palats! Man kan verkligen uträtta stordåd med ett lämpligt antal slavar till hands. År 66 e Kr erövrade judar Masada från romarna. Ca 1000 personer bodde här när romarna bestämde sig för att återerövra fästningen. Efter närmare ett års arbete lyckades de inta fästningen bara för att upptäcka att alla (utom 7 personer som gömt sig) hade begått självmord. Hellre än att falla i romarnas händer valde de alltså döden. Det här är en väldigt diskuterad del av den judiska historien, vissa anser att det är höjden av heroism, andra att det var ett stort nederlag och en uppvisning i feghet att inte kämpa till siste man.

Man kan ta sig upp till Masada på tre sätt: ta bilen till baksidan av Masada och gå uppför den ganska korta ramp som romarna byggde när de återerövrade Masada, man kan ta en linbana eller man kan gå den långa vägen. Vi valde naturligtvis det senare. Kan säga att det var otroligt skönt att det var en förmiddag i januari. Och att jag var klädd i shorts och linne. För det blev rätt svettigt. En amerikansk kille som gick före oss stannade och kräktes över ett räcke när han var nästan uppe.

Efter Masada åkte vi till Ein Gedi och tittade på vattenfall. Inte särskilt intressant men är man turist så är man... Fick i alla fall se Conies/Hyraxer, ett hamsterliknande djur i kaninstorlek vars närmaste släkting är elefanten!!

Tredje stopp var Döda havet. Nu började solen försvinna bakom bergen och det var inte så himla varmt längre så tajmingen var inte strålande. Men vi såg iaf till att smörja in oss i lera, flyta runt i vattnet och sen värma upp oss i den varma poolen med svavelhaltigt vatten.

På hemvägen stannade vi till i Abu Gosh, en arabisk by strax norr om Jerusalem för att äta middag. Abu Gosh är känt för två saker: att ha väldigt goda relationer med sina judiska grannar och för att ha restauranger som serverar god mat på Sabbaten, när i stort sett allt är stängt i Jeruslaem. Så israeler vallfärdar dit för att sätta i sig hummus, falafel och sötsaker. Vi beställde in en 12-rätters meny som i stort liknar det man blir serverad på lebanesiska restauranger i Sverige. Oerhört mycket god mat för 40 spänn!

Total turistdag som hade allt. Hörde till och med bomber när vi var på Masada, gissade på att det antingen var armén som hade övning eller att det var ett nytt krig som startat. Man vet ju aldrig i det här landet... Säkert är i alla fall att jag har träningsverk i rumpan idag!