Y och jag fick två timmar för oss själva igår kväll och stack iväg till närmaste restaurangen och åt middag. Lite carpaccio, en hamburgare och en stor, kall öl. Insåg att det ganska snabbt blivit en förändring i hur man fungerar när man har två barn jämfört med ett. Om vi hade varit ute och ätit när Ella var tre månader så hade minst hälften av tiden gått åt till att kolla mobilen, prata om Ella och försöka att undvika att prata om Ella... Igår tänkte jag på barnen först när vi promenerade hem. En blandning av att vara mer avslappnad och mer utsvulten på vuxentid antar jag. Skönt var det i alla fall.
3 comments:
Guld värt med vuxentid på tu man hand, och viktigt!
Härligt och viktigt med vuxentid. Och skönt när den egna attityden byts från skuldkänslor för att man lämnat den lilla till "because i'm worth it" känslan! :)
Jenny: Och tänk dig en hel måltid utan att bli avbruten av skrik, utspillt vatten och möjlighet att avslut påbörjade meningar! ;)
Annai: Ja, man kan inte bortprioritera sig själv, eller sin man, hur länge som helst. Vi hade definitivt förtjänat det.
Post a Comment