Wednesday, November 18, 2009

Bilprovning

Ibland är det väldigt skönt att vara en blond, utländsk kvinna med en glad och söt dotter som accessoar! Till exempel när man får en blackout och inte kan komma ihåg låskoden till bilen och man befinner sig hos bilprovningen...

Eller, jag var inte på själva bilprovningen utan hos verkstaden. Om man gör alla servicebesök i tid hos vår auktoriserade Ford-verkstad så tar de bilen till bilprovningen medan man själv sitter i deras väntrum och dricker kaffe och äter kakor. Väldigt smidigt. Om man nu kommer ihåg koden... Problemet är ju att koden sitter i pekfingret (alt ryggmärgen) men ska man tänka efter och säga siffrorna så blir det så klart fel. Efter ett antal försök och utlåsningar (då man måste vänta 5 minuter innan an kan försöka igen) så blev det rätt. Bilen gick igenom utan problem, verkstadsgubben sa åt mig att lägga in koden i mobilen och i handskfacket och såg till att påminna mig om att jag var tvungen att tanka - det var ju jättelite bensin kvar! Jag tackade så mycket, log snällt och slängde lite med det blonda håret och skämdes som en hund inombords medan övriga verkstadskillar glatt vinkade hej då till Ella. Nästa verkstadsbesök får dock Yarden ta hand om.

4 comments:

Katarina said...

Har ni låskod till er bil? Jag har fortfarande nyckel. Och larm och centrallås, men ändå - jag känner mig sååå gammaldags. ;-)

Min tid hos bilprovningen är i slutet av januari. Jag hinner skaffa blond peruk. Eller övertala Steven att sköta det hela.

Katarina i Holon said...

Våran bil var också på bilprovningen idag, den klarade sig inte lika bra, dessutom hade vi slarvat bort den gula västen så det fick vi anmärkning på. Självklart tog maken bilen dit, det är ett ställe jag vägrar att sätta min fot på, haha!!

Jenny said...

I närheten av bilar BLIR jag en dum blondin! Blev stoppad av en man på ett parkeringshus som frågade om jag hade kablar och kunde hjälpa honom att få igång hans bil. Jovisst säger jag för sådana där kablar har jag sett när jag lastat i och ur vagnen i bakluckan. Backar smidigt in mot hans bil och han viftar med armarna och säger att jag måste ju stå med min front mot hans front! Självklart ler jag och parkerar om och stänger av bilen och kliver ut med mina tre nyfikna killar för att titta på och han säger din bil kan inte vara avstängd för då funkar det inte! Självklart säger jag och ler igen och kliver in och startar motorn igen. Han tackar när han är klar men jag kan se att han ler för sig själv när han åker iväg och jag står kvar och känner mig som den dumma blondinen! Fast jag var ju snäll som hjälpte till i alla fall...=)

Karin said...

Katarina: Alltså, vi har ju också nyckel men man måste slå in en kod på en dosa i bilen innan man vrider om nyckeln, annars startar inte bilen.

Katarina i Holon: Trist att den inte var utan anmärkning. Här vill inte ens maken åka dit, han sa att eftersom han inte kan ett dugg om bilar (och inte heller vill lära sig om det) så blir han bara stressad av att stå där. Så vi tycker helt enkelt väldigt mycket om vår verkstad! ;)