Det borde vara förbjudet för gravida kvinnor att överhuvudtaget göra någonting vettigt de sista månaderna. Det är ju ändå dömt att misslyckas. Framförallt ska de inte ha ett heltidsjobb som är långt mer än 40 timmar i veckan, flytta och inreda ny lägenhet med alla inköp som är förknippade med detta, samtidigt som de säljer en lägenhet i ett annat land där saker ska in i förvaring, flyttgubbar bokas och städning ordnas. Det spelar inte så stor roll hur mycket hjälp man har på hemmaplan, man blir tokstressad och slutkörd ändå.
Just nu är det så att allt som inte finns nedskrivet på listor glömmer jag. Helst ska listorna hänga runt halsen på mig också så att jag inte glömmer själva listan. Idag har jag ägnat dagen åt att fixa med flytt i Sverige. Flyttstädning hade jag ju lite snyggt bokat in på nu på tisdag, det ordnade jag redan för tre veckor sedan. Men i torsdag kväll insåg jag att jag hade glömt/förträngt att boka in flytt, vilket ju borde ske på måndag så att lägenheten skulle vara tömd inför flyttstädningen. Och i fredags var det Nationaldag så då kunde jag ju inte fixa något.
Så, imorse lyckades jag fixa ett Shurgard-förråd, min svägerska får åka dit på måndag morgon efter dagislämning och skriva på kontraktet. Efter mycket ringande hittade jag flyttgubbar som kan flytta mina kartonger och lite småsaker till förrådet och måste se till att min bror kan vara vid lägenheten och lämna nycklarna till dem 09.30 på måndag morgon. Och jag vet också att han har ett viktigt möte kl 10.00 så det gäller att det går att få ihop. Jag känner mig taskig som har så dålig framförhållning och tvingar familjen att ändra sitt program med kort varsel. Men jag fick ihop det iaf. Så med en sprängande huvudvärk gick jag och lade mig för att få vila lite. Bara för att vakna upp med ett ryck och inse att jag glömt att säga att jag har 3 meter böcker som flyttgubbarna skulle behöva packa ner i lådor. Och så klart hade de hunnit stänga. Det är väl bara krypa till korset och tvinga brorsan dit med några kartonger och packa ned böckerna. Som om han inte hade nog redan...
Nu ska vi strax åka och se om vi kan hitta balkongmöbler. Men innan dess är jag lovad en minidejt med middag på någon restaurang i närheten. Ska bara hänga lite tvätt först...
3 comments:
asg, om man skulle ordna flytt här via telefon och be flyttgubbar komma en viss tid, eller en viss dag skulle det aldrig gâ! mândag klockan 9h30 kan lika gärna vara onsdag kl 17h00.
Kul med balkongmöbler!
haha håller med SC! Det är nog bara i Sverige som folk har en slev up i rumpan så det inte går att vara flexibel med tider! tur i en situation såhär! :)
SC och Saskia: Det underlättar ju onekligen om man kan få klara tider lovade på telefon då man inte själv kan vara där och vänta utan måste skicka stand-ins.
Post a Comment