Äventyr

Har ju tidigare skrivit om att det är kul att jobba igen. Det är det verkligen. Jag trivs som bara den. Jag har jättetrevliga kollegor på kontoret, speciellt de jag delar rum med. Även om de gemensamma luncherna inte har blivit någon direkt återkommande företeelse så gör det inte så mycket, det käkas ändå mest sallad och baguette framför datorn här.

Men trots detta så har jag bestämt mig att jag bara ska jobba fram till sommaren. Och som vanligt är det äventyr som drar. Den här gången blir det nog det största äventyr man kan tänka sig. Efter Asien och Sydamerika drar Yarden och jag denna gång till ett, för oss, helt okänt område - föräldraland! Japp! Om allt går som det ska så ska det dyka upp en till familjemedlem i slutet på juli. Eller början på augusti. De brukar ju ofta vara lite försenade de där förstfödingarna.

Halvtaskig tajming kan man ju tycka när man precis börjat jobba på ett 12-månaders mammavik (som är tänkt att övergå i permanent anställning). Så det var med en hel del ångest jag till slut avslöjade det för min chef. Trodde ju inte att det skulle mötas av ett upphetsat "iiiiihh, congratulations!!". Eller att chefens chef lite roat skulle säga att "han skulle vara tvungen att anställa en mammavikarie till mammavikarien" men att det var ju fantastiska nyheter så det var inga problem. Det är skönt att jobba med bra människor.

Ja, ni kan ju vänta er att det blir en del gravidskrivande framöver. Fast jag ska försöka att inte snöa in alltför mycket på det. Men jag kan inte lova någonting alls. Geggan i skallen har redan börjat.