Uppehållstillstånd

När man flyttar till ett land utanför EU, dit man inte direkt har några band, så är det en del byråkrati som måste övervinnas. Idag kom vi en bra bit på vägen. Idag var det nämligen dags för intervju på Inrikesministeriet. Japp, precis som i filmen "Gifta på låtsas" skulle vi intervjuas vara för sig för att de skulle kunna lista ut om vi är ett riktigt par eller om vi bara låtsas för att jag ska få bo i Israel. vi har hållt på att skämta en hel del om det här hemma. Senaste veckan har det varit mycket "vilken är din favoritfärg?", "vad heter din mormor i förnamn?" och liknande spännande frågor. Igår kväll såg jag till att Yarden visste vilken hudkräm jag använder, det är ju faktiskt den frågan som Gerard Dépardieu faller på i filmen. Den frågan dök dock aldrig upp.

Lite nervös måste jag erkänna att jag var. Men det hade jag ingen anledning till. Är man van att ta sig igenom utfrågningarna på flygplatsen så liknade det här mer ett kafferep. Först pratade de med Yarden i 20 minuter kanske. Sen var det dags för mig. Jag fick redogöra för hur vi träffades och vår story sedan dess. Vi diskuterade bröllop, jobb och resor. Kvinnan som intervjuade ställde lite frågor men det var ju ingen tuff intervju direkt. Det är nog inte så vanligt att svenska kvinnor försöker lura sig till ett israeliskt uppehållstillstånd, förutom att vädret är bättre i Israel så är det inte mycket mer som israel ligger på en högre nivå i (ok, kanske vad gäller högre utbildning, high-tech, fruktodling och vapenindustri). Så efter ett tag sa hon att hon inte hade så många fler frågor och funderade på om jag ville ha en bit kaka istället.

Så, den 6 januari ska jag dit med 3 snygga passfoton och så får jag mitt uppehållstillstånd och mitt israeliska ID-kort. Och så får jag sjukförsäkring efter en 6-månaders karenstid. Det enda som jag väl egentligen inte får är israeliskt medborgarskap och rätten att rösta. Men det kan jag leva utan.