Mat för två

Laga mat är en av mina favoritsysselsättningar, var ju inne på att bli kock för ett tag sen men har för tillfället lagt de planerna på hyllan. Istället får det vara en hobby. Men att laga mat för en person är supertråkigt så att vara sambo är ju rena guldgruvan för mig. Jag får laga mat som någon annan sedan kommer att äta av och, förhoppningsvis, ge mig enorma komplimanger för!

I början på den här veckan var jag grymt sugen på pizza, jag äter pizza ca3 ggr per år så är jag sugen är det dags att äta. Ingen av oss visste dock om det fanns nån bra pizzeria i närheten så jag sa att jag gör en pizza själv! Hade skinka i frysen (svensk, rökt), portabella och en bit parmesan, som höll på att torka ihop, i kylen. Till en pizzadeg ska man helst ha jäst och vetemjöl. Jag hade ingetdera så det blev nåt slags grahamsmjöl och bakpulver istället. Yarden tittade ned i bunken när jag blandade degen och hävdade att det såg ut som cement. Well, så lätt kan man ju inte ge upp, kavlade ut degen, på med tomatsås och tillbehör och in i ugnen. Under middagen var dock Yarden väldigt tyst, och blev dessutom mätt ganska snabbt. Skumt. Han såg väldigt lättad ut när jag erkände att det nog troligtvis var den äckligaste pizza jag någonsin ätit, och att det var helt ok att bara äta det goda ovanpå och lämna den torra, hårda bottnen.

Igår däremot hade jag satsat på en mysmiddag med risotto, rödvin, tända ljus och skön musik. Oj vad det gick hem. Jag var nära att utses till jordens åttonde underverk. Hörde knappt nåt gnäll alls när jag fick honom att hänga tvätt efteråt. Hur som helst, laga mat för fler än en är väldigt trevligt, i alla fall så länge man gör nåt gott!!