Språkförbistringar

Efter fem år i det här landet känns det som att hebreiskan flyter på rätt ok. Visst finns det en himla massa ord som jag inte kan och jag säger säkert galna saker allt som oftast men det är inte ofta språket hindrar mig att få fram vad jag vill. Det hjälper så klart om man har god fantasi och kan lista ut vad folk pratar om även om man inte förstår varje ord. Men ibland blir det fel.

För ett par år sedan satt jag och tittade på nyheterna och det pratades om ett "mesibat itonaim". Enkelt, "mesiba" betyder fest och "itonaim" journalister. Det var väl någon årlig journalistfest i stil med Vita Husets korrespondentmiddag tänkte jag. Fast de israeliska journalistfesterna verkade återkomma betydligt oftare än en gång om året. Men, tro mig, jag vet att journalister är ett omåttligt partyglatt folkslag så jag köpte konceptet. Tills en dag för ett par månader sedan när myntet slutligen trillade ner - det är ju en presskonferens de menar... Snacka om att jag kände mig korkad, som i åratal godtagit min egen hemmasnickrade översättning utan att ifrågasätta dess trovärdighet. Fast å andra sidan kanske en saftig presskonferens räknas som en riktig fest för sensationslystna journalister.