Thursday, June 24, 2010

Människor med åsikter

Jag har skrivit om det tidigare och kommer säkert att skriva om det igen - ibland är det väldigt härligt att bo i ett land som Israel när man är van vid Sverige. Skillnaderna är rätt stora. Och då pratar jag inte om vädret. Nä, jag pratar så klart om människorna. De där människorna som man inte känner men som ändå frågar, lägger sig i, berättar sitt livs historia och kommer med råd och åsikter om allt mellan himmel och jord. Det är klart, är man inte på humör vill man ju bara smälla till dem men har man tid och ork så kan de ju liva upp ens dag lite.

Igår morse var en sån där tidpunkt då det var roligt. Jag var på vårdcentralen med Eitan och inte mindre än fem sköterskor var helt till sig över honom under tiden han vaccinerades. Hans runda kinder, hans leenden, hans otroligt söta jeansshorts (tack för dem J,K och U!) och hans konstiga vagn. En av sköterskornas barn hade också haft ett likadant födelsemärke i pannan och det hade bleknat innan han fyllde ett. Någon annan tipsade om ett flaskmärke som skulle vara extra bra om bebisen inte vill ta flaskan. Och så vidare...

På vägen hem stannade jag till på ett bageri. Och där berättar en gubbe i kön glatt för mig om att han precis har gått ned 30 kilo och att han tidigare brukade äta frukost på bageriet varje morgon. En annan gubbe på samma bageri funderade på om Eitan verkligen fick tillräckligt med luft eftersom jag hade hängt ett tyg över vagnen för att skydda honom mot solen. När jag visade honom att det fanns lite öppningar här och var och försäkrat honom att det inte rådde någon syrebrist blev han nöjd.

Det går liksom inte att försvinna i mängden i det här landet - på gott och på ont. Det finns alltid någon som funderar över vem man är, vad man håller på med, vad man pratar för språk med sina barn, etc, etc. Så om ni ser en frågvis småbarnsmamma som glatt berättar sin livshistoria för okända människor på tunnelbanan i sommar så kanske det inte är en fullständig galning. Det kanske bara är jag som glömt bort hur det är att vara svensk! ;)

7 comments:

Jenny said...

ha ha precis så är det! Sist jag var hos tandläkaren så hade jag sett fram emot att bara sitta och vänta i tystnad i väntrummet, kanske bläddra i någon tidning eller se på TV (eftersom för en mamma så är ju all barnledig tid semester även om det handlar om ett tandläkar besök!) men istället blev det en grundlig genomgång av alla de andra väntande patienternas tand problem som livligt diskuterades av alla...löständer, rotfyllningar, kronor, infektioner etc. De andra blev nästan besvikna då jag "bara" skulle byta ut en gammal lagning som gått sönder...

Anonymous said...

På T-banan i Stockholm reagerar ingen om ett barn ramlar eller får en tung väska i huvudet av någon stressad förbipasserande, inte heller om en vuxen trillar i trappan, man utgår ifrån att han/hon är full och man vill inte bli indragen.
Att nypa barnen i kinden, ställa 1000 frågor och ha åsikter om allt är för mig omtänksamhet, lite människokärlek. Visst är det påfrestande ibland men glöm inte alternativet.
PS jag brukade skylla på tandvärk då jag ville vara ifred och bodde söderöver.
Glad Midsommar!
Johanna

Katarina i Holon said...

Jag har blivit precis likadan, jag gillar att prata och tycker det är trevligt att prata lite på posten, banken eller var man nu befinner sig. Min nya hobby är också att skicka skolkande skolelever till skolan. Känner mig som en tant med massa power när ungarna muttrande traskar iväg till skolan, haha!

Svensk chekchouka said...

Om jag skulle leka israel pâ tunnelbanan i paris, frâga om skorna pâ granndamen är nya, var hon köpt dem och ifall de skaver etc etc skulle jag förmodligen bli omhändertagen innan dagens slut.
Jag älskar det, din beskrivning är helt underbar och sann.
Israel...

Katarina said...

Det låter härligt och jag håller med om att vi har för lite av det här i Sverige.

Vad fin du gjort bloggen!

genomseklerna.blogspot.com said...

Ha ha, som när jag glatt pratar med alla jag möter och hejjar varje gâng jag är i sverige. Fransoserna är väldigt pratglada dom med. Du kan inte gâ in genom dörren utan att âtminstonde kindpussa om du möter grannarna. Jag skulle tro att i Israel sâ ligger ingen död i sin lägenhet utan att ngn har uppmärksammat det.

Karin said...

Jenny: Så var det med den avkopplingen... ;)

Johanna: Det är ju det som är så skönt med Israel, jag vet att om jag är ute själv på kvällen och någon skulle försöka hoppa på en så skulle alla runt omkring ingripa!

KiH: Haha, bra jobbat tant Katarina!

SC: Försök komma ihåg det nu när du ska till Paris! Skärp dig, inte vara israel... ;)

Katarina: Ja, fast det brukar bli lite mer snack på somrarna i Sverige, folk blir lite mer uppsluppna! ;)

Dosiss: Visst är det rätt trevligt!? Förutom när man är stressad eller på dålligt humör då...