Alltså, det där jag sa tidigare om att epidural är kvinnans bästa vän stämmer väl inte till 100% riktigt. För just nu är epiduralen anledningen till att jag fortfarande befinner mig på sjukhuset och inte hemma. Mer detaljer om förlossningen kanske kommer i ett annat inlägg så nu får ni bara epiduralbiten...
Hur som helst fick jag en epidural efter några timmar på förlossningen och direkt efter fick jag en helt galen huvudvärk som satt i ungefär en halvtimme. Narkosläkaren stannade kvar tills den började lägga sig så helt perfekt anade jag att det inte var. Dagen efter (igår) kom dock huvudvärken tillbaka, framförallt i nacken, och eftersom läkaren vid ett flertal tillfällen direkt efter att jag hade fått epiduralen frågade om värken satt i nacken så misstänkte jag direkt att det hade något samband. Så vid läkarbesöket på morgonen så fick jag även träffa en narkosläkare som bekräftade att jag med största sannolikhet drabbats av ett läckage in till "duran" (epidural ska inte gå ända dit in) och därför har denna värk (en ganska kort, men bra, förklaring finns HäR om man är intresserad, andra stycket under Technical Problems - Headache). Jag blev beordrad att ligga i sängen, dricka massor av vatten och kaffe efter att jag ammat.
Idag ville den vanliga läkaren skicka hem oss men eftersom jag inte kände mig bättre i nacken ville jag först prata med narkosläkaren. Och han såg mycket seriös ut och funderade på hur vi skulle göra men bestämde att jag skulle stanna över helgen och om jag inte är bättre på söndag kommer man att göra en sk blood patch, då man sprutar in lite av mitt blod i området där läckaget är och på något sätt stoppar det.
Ett sånt här läckage händer i ca 1% av alla epiduraler och går vanligtvis över av sig själv på 4-5 dagar och innebär ingen fara men under tiden man har ont så är man i det närmaste tvingad till ständigt ryggläge. Så, att stanna kvar på sjukhuset är bästa alternativet. Här är jag i goda händer, det är bara att ringa på en klocka om jag behöver något och skulle jag matförgiftas så finns det gott om läkare i närheten!
12 comments:
Helt ärligt så är jag livrädd för epiduralen. Jag har läst på alldeles för mycket om alla riskerna. Det du har råkat ut fär är ju långt ifrån den enda risken. De flesta studier pekar på ett klart samband mellan epidural och en rad kirurgiska ingripanden, som tång, sugklocka, episiotomi och i värsta fall kejsarsnitt. När jag blir gravid kommer ingen nära mig med en ryggnål, den saken är biff! Jag hoppas att du tillfrisknar så fort som möjligt! Kram till hela familjen!
Det har hänt en gång när de tog spinalprov på mig och den där huvudvärken är helt galen! Däremot slapp jag den med alla fyra epiduralerna - de var i sanning fantastiska och om man måste ta ett barn som fastnat med tång eller klocka - en nödvändighet...
Tror man ska var öppen för alla eventualiteter när man föder barn - det finns inga garantier åt något håll.
Öppen för eventualiteter måste man definitivt vara, det är jag fullt införstådd med, men jag räknar inte epiduralen till en sådan. Den kan jag välja bort om jag vill...
Jag är grymt imponerad av alla som vågar föda barn över huvud taget och hoppas du mår bra snart och ni får komma hem.
Av helt självisk anledning förstås. Jag vill ju se fler bilder. ;-)
Fy, så jobbigt! Skönt att du är i trygga händer, och att de inte släpper iväg dig.
Så jobbigt. Och lite läskigt. Och man ju vill ju liksom bara hem! Men gör det bästa av situationen och njut av att bli uppassad några dagar till. Dra dig inte för att ringa ordentligt i klockan ;)
Hua! :( Hoppas det går över snabbt! Och att du inte bölar ögonen ur dig när det är dags för tredagarsgråten..! :)
Skönt att få stanna. Skit att epiduralen tog fel. Min satt som berget och det var jag grymt nöjd med!
Du repar dig snart!
Kram
Hu, det lät inget vidare, men om det är nåt övergående så är det ju lugnt.
Jag hade också massa problem med min rygg efter epiduralen, ryggskott som aldrig gick över och stelhet.
Kanske tur att det aldrig hanns med andra gången!
Hua inte visste jag allt detta.
När jag födde barn visste jag ingenting och trodde att allt nästan alltid gick bra........Sedan dess har jag förstått annat.....
Krya på dig för det är viktigt nu för alla.
Nej vad jobbigt! Hoppas det blivit bättre nu!
Jojo: Du får se till att hålla dig till ett sjukhus som inte har epidural för säkerhets skull isf för när du väl ligger där så bli inte förvånad om du ber om precis alla droger som finns även fast du hade bestämt dig för att föda naturligt. Eller ber barnmorskan trycka tillbaka ungen så att du kan gå hem. För en sak kan jag lova dig - att föda barn tar fram sidor hos en som man inte hade en aning om fanns!
TinTin: Ja, då vet du precis vad jag menar. Och epiduralen var fortfarande min bästa vän under förlossningen, före både Y och barnmorskan!
Katarina: Tack! Man har ju inte så mycket val när man väl är gravid men helt klart är att det är en jäkla bedrift att föda barn! Klart det ska bli fler bilder. Snart.
Annika: Inget vidare kul var det, men nu är epiduralbiten över iaf!
Annai: Jag har blivit personalens skräck och ringer på klockan hela tiden! ;)
Yllet: Det är över! Men jag var lite seg så jag har ägnat fjärde dagen åt att gråta istället. Röda ögon är det nya svarta!
Minna: Epiduralen gjorde ju fortfarande vad den skulle under förlossningen så jag är nog trots allt rätt nöjd.
KiH: Ja, idag är det helt borta och förhoppningsvis kommer det ingen ytterligare biverkning.
Eva Henriksson: Ibland är det nog det bästa att inte veta om allt som kan gå snett! Tack, jag gör mitt bästa!
Akan-Kakan: Japp, nu är epiduraltjafset över. Nu satsar vi på andra krämpor istället.
Post a Comment