Monday, January 25, 2010

Damm

En riktigt sjuk grej som jag ser fram emot i och med att Ella börjar på dagis är att jag då kommer att kunna dammsuga hemma lite oftare...

Ella är livrädd för dammsugaren för tillfället och gråter och skriker när jag använder den så vi brukar försöka koordinera dammsugande med lekparksbesök (dvs jag dammsuger och Ella och Yarden går till lekparken). Och med tanke på att Y senaste veckorna kommit hem precis till Ellas läggningstid eller senare så har det blivit dammsugning max en gång i veckan och det är inte ultimat när man har hund och barn. Det måste gå väldigt långt innan jag längtar efter att dammsuga så ni fattar ungefär i vilket skick vår lägenhet befinner sig i va?

4 comments:

Jojo said...

Med två Schäfrar hade en dammsugare packat igen på två dagar av överansträngning i vårt hem. Här är det gammal hederlig sopning av golvet som gäller. Två gånger om dagen minst om det ska se rent ut. Får Yoram välja sopar han det 4-5 gånger, men så är han också sådär skönt (?) judiskt städneurotisk... ;o)

Karin said...

Jag sopar med men jag tycker mest att det känns som att dammet mest flyttas runt då. Judiskt städneurotiskt låter intressant, det verkar min man totalt ha missat. Kan man skicka honom på kurs?

Katarina said...

När jag läste det här började jag först fundera på hur man skulle kunna få Ella att sluta vara rädd.

Sedan undrade jag för mig själv vad hos dammsugaren hon blir rädd för. Och då kom jag att tänka på något från en Elizabeth George-bok. Barbara Havers mamma är ju dement eller har alzheimers så Barbara har anlitat en kvinna att se till mamman.

En dag när hon kommer hem hittar hon sin mamma livrädd i en fåtölj. Bredvid står dammsugaren med dammsugarslangen liggande vid fåtöljen. Det visar sig att mamman trodde att dammsugarslangen var en orm och att kvinnan använder hotet av den för att få mamman att sitta stilla.

Det är fortfarande en av de mest otäcka sakerna från Georges böcker för mig. Och då innehåller de en hel del otäcka mord och övergrepp.

Så jag uppskattar att du hellre har det dammigt än skrämmer Ella med dammsugaren. :-)

Karin said...

Katarina: Hmmm, den lilla djävulen i mig ser ett helt nytt användningsområde för dammsugaren nu... ;) Men jag lovar, jag ska inte!