Det bästa med att gå och lägga sig igår var inte att jag var dödstrött och verkligen såg fram emot att få sova. Inte heller de nya, rena lakanen. Nä, det bästa var att jag på vägen till sovrummet kunde gå förbi Ellas rum och titta in på världens finaste dotter som låg och sov fridfullt med armen runt Brum-Brum. Behövdes inget vridande och vändande efter det, jag somnade med en varm, lycklig känsla på två minuter.
No comments:
Post a Comment