Yom ha'Shoa

Igår var det Yom haShoa här - Förintelsedagen. Från måndag kväll till tisdag kväll innebar det att en skugga lade sig över Israel - allt blev lite seriösare, sorgligare och tyngre. På radion spelades enbart lugna, israeliska eller judiska, ofta religiösa sånger, på TV visades filmer, dokumentärer och debattprogram med koppling till Förintelsen och klockan 10 igår morse ljöd en siren då man stannade upp och stod still i en minut för att hedra alla de 6 miljoner som dog.

I år var det dock en händelse som fick extra stor uppmärksamhet - FNs anti-rasismkonferens i Schweiz. Jag tror att de flesta israeler kände sig skymfade och frustrerade över att en man som öppet, och vid upprepade tillfällen, har sagt att Israel ska förintas, förnekar att Förintelsen hänt och skyller allt ont i världen på sionisterna - Mahmoud Ahmedinejad alltså - skulle hålla ett tal just på denna mycket symboliska dag.

I mina ögon så är det dock en annan dag som de flesta Israeler "firar" med än större seriositet - Yom Ha'Zicaron, Rememberence Day - då man hedrar alla de människor som dött i krig och terrorattacker i Israel. Kanske beror detta på att det är så svårt att ta in det som hände under Förintelsen, det är för stort för att förstå helt enkelt. Men fram tills dess lever vi som vanligt - om en vecka ungefär står vi åter still under två minuter.