Monday, September 22, 2008

What are the odds liksom!

I helgen åkte vi en del bil. För det mesta somnar Ella snabbt som attan när vi åker bil men ibland vill man ju vara vaken istället! Och det är ju då det gäller att sjunga. Men när man har sjungit alla barnsånger/vaggvisor/ramsor som man kan så blir det ju lätt att man spårar ur och börjar sjunga vad som än dyker upp i skallen. Så helt plötsligt satt jag och sjöng "Du gamla, du fria" för Ella, hon är ju ändå svensk (och vid det laget hade jag redan sjungit både "Främling" och "Diggi-loo, Diggi-ley" - Ella är väldigt förtjust i "Främling" btw)!

Samtidigt lyssnar Yarden på radio där en professor diskuterar feminismens betydelse för samhällsutvecklingen eller något liknande (teori i framsätet, praktik i baksätet liksom). Plötsligt börjar professorn prata om Sverige och den svenska föräldraledigheten och hur barnafödande inte alls behöver vara negativt för kvinnors ställning. Och så avslutas hela programmet med "Du gamla, du fria". För andra gången på tio minuter. It's a sign! Om jag bara kunde komma på för vad!

2 comments:

No-one said...

Vilket sammanträffande! Otroligt :D

Karin said...

Alexia: Hyfsat oväntat!