Igår var vi på en födelsedagsfest hos en av Ys kursare. Där var också en av hans kursare som fick barn för ca 1,5 vecka sedan, tillsammans med bebisen. Hon (mamman till bebisen alltså) är religiös. Och dessutom alldeles supergullig, trevlig och snäll. Y tycker verkligen jättemycket om henne. Och vad gör man när någon man verkligen tycker om precis har fått barn och man vill gratulera? Man ger dem en kram. Eller, jag, som träffat henne vid 3-4 tillfällen ger henne en kram. Y, som känner henne väldigt mycket bättre än jag, får nöja sig med att säga grattis till henne. Inga kramar. Ingen kroppskontakt. Hade hennes man, som för övrigt också är jättetrevlig, varit med så hade Y kunnat gett honom en kram. Det hade inte jag.
För mig känns det så himla konstigt. En kram till en vän som precis har fått barn. Det är ju hur oskyldigt som helst. Men, det är bara att acceptera att det är olika beteenden som gäller inom olika grupper. Ja, jag vet inte, jag kanske ska vara tacksam över det. För när hon sitter där med en sjal runt sitt hår (gifta kvinnor täcker huvudet bland religiösa judar) så är hon så otroligt lik Penelope Cruz i "Allt om min mamma". Jag blir lite småkär i henne. Och med tanke på att min man lätt är 10 ggr hetare än hennes man så kanske hands-off principen är precis vad som behövs!! ;-)
2 comments:
Märkligt... för oss i alla fall. Hur någonting som för en annan är det mest naturliga blir en moralfråga för en annan... Hur som helst väldigt intressant att höra/läsa om!
Alexia: Ja, det är svårt att förstå. Men hon gör det inte till någon stor grej, och har inga problem med att jag inte är judinna t ex, hon har till och med föreslagit att vi borde skaffa en nanny ihop!
Post a Comment