Naken

Idag var jag äntligen och lämnade in min underbara förlovningsring. Den är lite i största laget och jag har ingen lust att tappa den så guldsmeden ska nu förminska den. Som tur var jag förvarnad över att hans butik inte såg ut som en butik utan enbart bestod av en dörr som man fick plinga på, annars hade jag aldrig trott att det fanns någon form av affär där. Men det fanns det, och den var full av fina smycken. Jag var superduktig och köpte ingenting...

Jag presenterade mig genom att visa fram ringen. "Jaha, så det är du" svarade han, "dig har jag hört mycket om. Vet du hur lång tid den här ringen har varit på tapeten - 5 månader!!". Han är noggrann min blivande man... När jag gick ut från affären kände jag mig fullständigt naken. Det är konstigt hur fort man vänjer sig vid att alltid ha en ring på sig..