Nästan alltid trivs jag rätt bra här i mitt nya liv i Israel. Men inte riktigt alltid. Ibland blir jag bara så jäkla less och längtar hem. Till Sverige. Till MIN familj och MINA vänner. Till ett språk som jag fattar varenda nyans av. En kultur som jag vet hur den fungerar. Få traska omkring i snögloppet och frysa lite om tårna. Få ställa mig i en jättelång kö och veta att personen som står framför mig kommer att betjänas före mig och personen efter mig betjänas efter mig utan att jag behöver göra ett dugg åt det.
Inget jäkla dealande om vem som var före eller efter vem. Inga familjemiddagar hos någon annans familj varenda helg. Ingen som frågar om jag har några vapen med mig när jag går in i en galleria.
Idag är en sån dag. Jag vill gå in på ICA och köpa Skogaholmslimpa och rökt skinka. Kanske lyxa till med lite smågodis. Ta en fika i Västermalmsgallerian. Köpa en topp på H&M som tappar formen efter två tvättar. Och inatt skulle jag hemskt gärna stå och vänta på att de ska öppna dörrarna till bokrean. Idag har jag hemlängtan.
2 comments:
Vilken mitt-i-prick-beskrivning av Stockholm/Sverige! Förstår att du får hemlängtan ibland. Det vore ju konstigt annars... Men det går säkert över snart :)
Alexia: Ja, tog en vanlig dag ur mitt gamla liv. Borde bli Stockholm i ett nötskal! Men det är konstigt, jag kan verkligen sakna att promenera längs Norr Mälarstrand, eller ta en fika någonstans, fysiska saker. För det kan jag ju verkligen inte göra här. Däremot är det rätt lätt att bota längtan efter personer, ett telefonsamtalbrukar bota det mesta.
Post a Comment