Minneshögtid

Igår kväll var det 11 år sedan Israels dåvarande premiärminister, Yitzhak Rabin, mördades. Rabin hade vid kvällen för mordet varit talare på en stor fredsdemonstration i Tel Aviv och på väg hem efter detta sköts han till döds av en högerextrem israel som motsatte sig de insatser som Rabin hade genomfört (bl a undertecknandet av Oslo-fördraget som han tillsammans med Yassir Arafat fick Nobels fredspris för, samt fredsfördraget med Jordanien).

Rabins dödsdag har blivit en nationell minnesdag och varje år hålls en minneshögtid på det torg där han mördades och som numera heter just Rabin Square. Eftersom vi bor ca 10 minuters promenad från torget så gick vi dit, tillsammans med nästan 100,000 andra! Detta år hade de som organiserat ceremonien beslutat att inte bjuda in några politiker utan istället hölls tal av t ex skådespelare och familjemedlemmar och musik framfördes av kända sångare. Huvudtalare var David Grossman, en av Israels mest kända författare. Han är en känd fredsaktivist och sen hans son dog i kriget i Libanon i somras så har hans engagemang inte blivit mindre direkt. Han höll ett väldigt hårt och kritiskt tal till Israels politiker och rev ned rungande applåder. Man höll även en tyst minut, otroligt att så många människor kan vara så tysta! Tyvärr förstod jag ju inte så mycket vad som sades, det är ju sällan officiella tal hålls på språk som kan förstås av småbarn... Förstod iaf så mycket att enormt många människor är less på att leva på det sätt som man gör i Israel idag, folk vill ha fred med palestinierna, kunna satsa på utbildning och social välförd istället för vapen och säkerhet. Men det finns en väldigt högljudd minoritet som väldsamt motsätter sig alla försök och förstör möjligheter till fredsprocesser.